lördag 27 augusti 2011

Gå in på facebook och gilla!


https://www.facebook.com/pages/Live-Love-and-Laugh/225221744170290

Idag för ett och två år sedan!

Skrev jag dessa:

27 Augusti 2010

27 Augusti 2009

Så roligt det är att blicka tillbaka och se vad som hände/hur jag tänkte och kände då!

torsdag 25 augusti 2011

Man lär sig nåt nytt varje dag! (skötsel av funktionsplagg)

Jag använder alltid sköljmedel när jag tvättar träningskläderna.. vilket tydligen är ett big NO NO!

Så bra att jag fick veta detta så slipper jag förstöra mina träningskläder i framtiden! ;)

Fick även lära mig att svett luktar värre när det gäller funktionsmaterial, men det skall tydligen rådas bot på genom att bada dem i ättika innan tvätt! Värt att testa!

Läs HÄR och HÄR

Hur kan vi hjälpa varandra?


Tänkte tanken nyss då jag ska åka iväg och handla mat om en stund. Eftersom jag bara handlar till mig själv, så har jag mycket plats över i min bil! Tänk om jag skulle kunna underlätta för en annan människa genom att ta med någon när jag ska iväg? Någon som kanske inte äger en bil, inte har körkort, är less att släpa en massa kassar på bussen?

Tänk så många outnyttjade resurser och möjligheter som finns i vårt samhälle som vi inte tar vara på?

Så många win-win-situations som vi varken ser eller använder!

Jag skulle kunna hjälpa en annan människa genom att erbjuda skjuts och jag skulle få sällskap under tiden och det är alltid roligt! =)

Det finns hur många situationer som helst där vi skulle kunna hjälpa varandra/skänka glädje till varandra!

Någon kanske behöver hjälp med sin hund då de jobbar? Någon pensionär kanske sitter ensam om dagarna och skulle inget högre önska än sällskap av en fyrbent kompis! Tänk så mycket båda parter skulle vinna på den lösningen av situationen!

Tänk så mycket kärlek som kan spridas! Tänk så mycket enklare vi skulle kunna göra saker och ting utan att det behöver kosta oss en massa pengar! Istället skulle vi kunna underlätta för varandra och tänk så mycket ny fin vänskap som skulle kunna erhållas på köpet!

Tänk om vi skulle börja ta tillvara på alla dessa fantastiska möjligheter?! :D

Möjligheterna är oändliga! :D :D :D

onsdag 24 augusti 2011

Man räcker som man är - och just därför!


Idag efter jobbet begav jag mig mot en butik i stan där jag visste de har baggyjeans till bra pris, som jag tänkte handla för de sista födelsedagspengarna. jag pallar inte tighta brallor längre, använder dem aldrig. Det ska vara skönt och bekvämt om jag ska trivas!

Där, i provhytten, hade jag ett sånt där moment, en liten prövningens stund. För jag har ju bestämt mig, att jag är helt okej precis så som jag är! Å jag har bestämt mig för att älska mig själv med mitt mörker och mitt ljus, min glädje och min sorg, med mina tillgångar och med mina brister!

Jag ser på mig själv med kärleksfulla ögon numera! :-)

Men för den sakens skulle är det inte alltid enkelt i alla stunder! Ibland har jag svårt att acceptera mitt mörker, att tillåta mig att ha mina "sämre dagar". Men jag är medveten om det och jag tillåter mig att ha dem trots allt, även om det kan sträva emot lite i tanken ibland! Utan dem kan jag inte lysa av full kraft sen! Befinna mig helt och fullt i ljuset och glädjen! :-)

Å ibland gäller det rent ytliga saker. Som idag, den där stunden i provhytten. Då kom några fisiga små tankar som sa till mig att jag inte duger. Å en dum tanke med någon slags tro att "alla andra" människor är perfekta. Men jag vet att det inte är sant!

Jag kräver inte av någon annan människa att den skall vara perfekt! Jag gillar MÄNSKLIGT, inte "PERFEKT". Så jag gör mitt bästa för att behandla mig själv som min egen bästa vän! Jag behöver inte vara perfekt på något sätt och vis. jag behöver bara vara jag! :-) Det är det allra bästa och finaste jag kan göra!

Jag tror att vi lätt ser helheten hos andra, men när vi ser på oss själva gör vi ibland misstaget att se detaljer istället och stirra oss blinda på dem!

Jag säger att det inte alltid är enkelt, men det går allt bättre, just för att jag BESTÄMT MIG! Många är de år när jag fört ett konstant krig mot min stackars kropp! Å ja, de här åren kanske jag hade ett utseende, kroppsligt, som många skulle ha ansett som ett vackert utseende. Då vi många gånger är så jävla hjärntvättade av media och alla andra stackars lurade människor, att si och så "ska det vara".

Men sanningen är att jag aldrig var riktigt lycklig under dessa år! Glöden i mina ögon dog, för min själ skrumpnade ihop där inuti. Jag kunde ju aldrig slappna av och njuta till fullo av livet! Hade jag vilat från träningen gav det ångest, hade jag unnat mig något gott hade jag ångest. Lägg där till att jag helst ville vara alla till lags och älskad av hela världen. En rätt så ohållbar kombination!

Idag kan jag se mig själv med kärleksfull blick - mesta delen av min tid! :D Och ju mer jag trampar i det tankespåret, desto lättare och mer självklart blir det!

Jag är verkligen inte perfekt på något sätt. Jag vill inte vara det heller! Jag vill vara JAG! Jag har mitt mörker, jag har mitt ljus. Jag kan njuta av såväl vila som träning. Jag kan njuta av god mat! Jag mår gott! Jag trivs! Vågen har jag slängt åt helvete för längesen! Jag kan älska mig själv med såväl mina styrkor som mina svagheter! Mina ögon glittrar av livslust!

Om vi alla går omkring och låtsas, stänger inne våra dystra känslor, gömmer det vi tror är våra "skavanker", då kanske vi just går omkring och tror att världen är full av en massa "perfekta" människor.

Ju fler som vågar vara sig själva - med allt vi är - desto fler kommer att våga vara sig själva! :-)

Å när det råkar komma några elaka tankar om mig själv - från mig själv, så förlåter jag mig själv för det! För trots allt - så är jag så otroligt tacksam över att vara just jag! Jag vill inte vara någon annan eller se ut som någon annan, för då vore det ju inte jag! :-)

tisdag 23 augusti 2011

Idag för 2 år sedan...


Denna dag 2009, hade jag följande facebook-status. Jag undrar vad tusan jag hade på mig egentligen??? (klicka på bilden för att förstora)

måndag 22 augusti 2011

En härlig "nyhet"


Det är inte så ofta som nyheterna i tidningen är godheter!

Denna artikel gör mig alldeles varm i hjärtat! :) Läs alla underbara kommentarer till den också! :D

LÄS HÄR

söndag 21 augusti 2011

Var dag!


Åh vad jag kan älska den! Vardagen!

Vardag. Var dag - vackra ord!

Varje dag i livet är så betydelsefull!

Åh vad jag kan uppskatta och älska vardagliga saker!

Att vakna upp och sträcka på sig, gona sig i sängvärmen. Mysa med varma små hundkroppar!

Att dricka morgonkaffe.

Att promenera. Själv, eller med små hundar. Med mål eller planlöst.

Att komma hem och fixa en god frukost.

Att strosa omkring i mataffären och fundera på vad jag ska laga till middag.

Att njuta och trivas i mitt eget sällskap.

Att njuta i en god väns sällskap.

Att läsa böcker.

Att lyssna på musik.

Att mysa i soffan på kvällen, äta bär med vispad grädde, krama små hundar!

:-)

Var dag är fin på sitt sätt!




I brist på annat - en lista!

Nämn något som gjorde dig glad igår:
Vänner, hundar och livet i allmänhet!

Vad gjorde du kl 08 i morse?

Drack kaffe och laddade för promenad.

Vad gjorde du för 15 min sedan?
Åt avocado

Det sista du sa högt?
Hejdå!

Det senaste någon sa till dig:
Hejdå!

Vad har du druckit idag?
Kaffe och vatten

Vad var det senaste du åt?
se ovanstående svar

Vad var det senaste du köpte?
Hundgodis

Vad är det för färg på din ytterdörr?
Den är mörkbrun.

Vad är det för väder hos dig nu?
Lite sommarfeeling faktiskt.

Godaste glassmaken?
Choklad. Fast jag äter inte glass. Egentligen.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Absolut.

Sover du tungt?
Nä, för det mesta ganska lätt.

Drömmer du mardrömmar?
Ibland.

Trivs du med ditt jobb?
Ja det mesta trivs jag med, snart på väg mot nya mål!

Favoritklädsel?
Något slappt och mjukt.

Favoritlåt just nu?
Kan inte välja bara en!

Vad ser du om du tittar till höger?
Min nya fina massagebänk!

Vad gör dig glad just nu?
Att jag befinner mig i frid och ro, att jag är på väg!

Vad ska du göra härnäst?
Vila en stund.

Höger el vänsterhänt?
Höger.

Humör just nu?
Avslappnat och skönt.

Favoritgodis?
Choklad. (MÖRK)

Kläder just nu?
Slappa byxor, linne och stooor tröja.

Sommarplaner?
Det är ju höst nu!

Hur många kuddar sover du med?
1-2, har 4 i sängen dock.

Spelar du ngt instrument?
Piano.

Morgon eller nattmänniska?
Morgonmänniska. Definitivt!

Vad är viktigast för dig?
Min familj, mina vänner, mina hundar och jag själv! Kärlek till oss och folket!

Är du kittlig?
Jepp!

Snarkar du?
Ingen aning!

Stjärntecken?
Kräfta.

Äckligaste insekten?
Spindlar. Men huga, jag tycker inte illa om dem ändå fast jag är rädd för dem.

Stökigt el välstädat?
stökigt, men mår bättre när det är fint omkring mig! =)

Vad längtar du mest efter just nu?
Efter att söka skola, efter att komma in på den utbildning jag vill gå, efter att möta den där mannen som är den rätte för mig.

torsdag 18 augusti 2011

Underbara Birro!

Underbara Marcus Birro! Han är en sån uppfriskande fläkt med alla sina känslor - bland alla halvdöda fiskar som flyter med strömmen!

Jag ryser ofta när jag läser hans texter! Så underbara och ÄKTA!

Nu ska han och hans fina tjej gifta sig! Jag önskar dem all lycka! :)

Läs HÄR!

Fantastiskt!


Jag tycker att det är alldeles fantastiskt hur kroppen kan visa en vägen på det viset att den protesterar om något är fel!

Ju mer lyhörd jag blir och lyssnar till min magkänsla/hjärtat - desto duktigare blir min kropp på att tala om för mig och visa mig! Så fort jag gör något som inte är rätt för mig/något jag inte riktigt vill/då jag går emot mig själv och mina känslor/mitt hjärta - så får jag nån krämpa nånstans, blir sjuk, får värk... you name it! Å när jag sen rättar till det som felar och kliver in på rätt spår, följer mitt hjärta - så blir jag frisk!

Det är verkligen häftigt hur kroppen talar om för en! Det går liksom inte att lura den! Det går aldrig att lura sig själv!

När allt faller på plats!


Ja kanske inte allt, men väldigt mycket! Det känns som att allt trillat på plats i alla fall! = )

Som jag har haft kaos i mina tankar nu under en period! Grubblare har jag alltid varit, men ibland är det ju sådär så man nästan grubblar ihjäl sig! Det är helt naturligt, livet funkar lite så, för min del i alla fall! Allt samlas på i en enda propp, sen släpper det och det där älskade flytet kommer!

I förrgår kom en tanke till mig som en blixt från klar himmel och plötsligt blev allt så självklart och lätt! :D Jag känner mig helt galet peppad och bereder mig på en tid då jag kommer att få väldigt fullt upp, men jag kommer att ha det så med glädje! :D Jag behöver bara läsa in en kurs för att få behörighet till den utbildning jag vill söka!

Så idag på min lediga dag skall jag kolla upp och fixa med det. Har redan haft kontakt med studievägledare och beställt hem personbevis för studier! = )

Idag ska jag även ägna mig åt tvättstuga, riva av ett pass på gymmet, fixa håret och så har jag tid hos min kiropraktor! Är så glad över att jag tog tag i det! Kroppen känns sned och i perioder har jag såna problem med min axel att jag måste smörja på voltarensalva flera gånger om dagen och knappt kan lyfta armen över huvudet. Ett besök hos kiropraktorn brukar räcka, han är fantastisk! =) Jag ska ju bo i den här kroppen ett bra tag till så det är viktigt att ta hand om den! Ska även ta tag i och träna upp min bålstabilitet ordentligt, nu när kroppen blir rak och fin! =)

Älskade fina lilla liv!

Tänk såna möjligheter som finns! Jag är så tacksam över att bo i ett land där jag inte behöver betala något för att gå en utbildning! Om jag knegar på behöver jag inte ens ta lån! Jag kan t o m få BIDRAG för det om jag vill, men det kommer jag inte att välja för jag vill kunna jobba på så mycket jag vill!

Men helt fantastiskt är det! Det är verkligen inte i många länder som det finns så fina otroliga möjligheter! Jag är oerhört tacksam!

Välkommen nya fina dag! :-)


onsdag 17 augusti 2011

Så möttes vi!


Gjorde en efterlysning på facebook där jag efterlyste historier om hur människor mötte sin partner, då jag fullkomligt älskar att höra såna! :D

Då jag inte fick det minsta lilla gensvar så får jag väl själv dra mitt strå till stacken och berätta en historia! Nu lever jag ju själv, men jag kan berätta om hur jag mötte min före detta sambo! Det tog slut för över 4 år sen nånting, så det måste vara nästan 8 år sen eller nåt som vi träffades?? Han är än idag en av mina allra bästa vänner, så sagan fick liksom ett lyckligt slut ändå! =)

Såhär gick det till i alla fall:

Jag hade sett en fin kille på gymmet och när jag var och tränade och han var där samtidigt, lyssnade jag med stora öron när han surrade med sina kompisar. Men det fick jag inte ut värst mycket info av.

Så en dag när jag hälsade på min syster och hennes dåvarande sambo, såg jag en kille ute på gården som grejade med en hoj. Jag smög dit sen och tog reg-numret! Sen kollade jag vem som ägde den och det var någon i gävle den stod på. Jaha? Tänkte jag, men driftig som jag är kollade jag om det fanns någon i Ösd med det efternamnet, då det var lite ovanligt och det gjorde det! Å adressen stämde oxå! Dock fanns bara ett hemnr och ringa vågade jag ju inte! Så jag ringde nummerupplysningen och frågade om det fanns något mobilnr till den personen?

Å det gjorde det! Sagt å gjort, jag drog iväg nåt fånigt sms och låtsades att jag skickat fel. Fick svar, men sen blev det ju inget mer, så jag drog på nytt iväg ett sms. Kommer inte ihåg vad jag skrev, men när vi hade messat ett tag frågade jag om han ville gå en promenad med mig. Å det ville han. Gick och pratade i timmar, fortsatte ses och till slut så var det vi! =)

Stalker-metoden! Haha! Jag är sån som person, kan aldrig lämna nåt åt ödet eller slumpen. Hur mkt jag än bestämmer mig för att aldrig prova igen, så kan jag inte låta bli om nåt intressant dyker upp! Då kan jag ju liksom släppa det sen! =) Vi fick ju ändå 3,5 år tillsammans och är goda vänner än idag. Jag tycker det är otroligt fint att kunna vara goda vänner efter att en kärleksrelation är över! =)

Skall bli spännande att se vad som händer framöver i livet! =)

Snälla snälla, om nån känner sig manad - dela gärna er historia! ÄLSKAR såna som sagt! =)

måndag 15 augusti 2011

Såna här dagar


Såna här dagar när jag känner mig liten, ledsen och orkeslös, önskar jag verkligen att jag hade någon att komma hem till.

En famn att krypa in i, nån som kan rycka upp en lite när man kravlar på botten.

Jag vet att livet inte automatiskt blir lyckligt bara för att man råkar ha en partner. Jag vet att livet har sina toppar och dalar oavsett om man är själv eller sambo eller har familj eller hur det nu är.

Jag vet att jag verkligen uppskattar att vara totalt fri och kunna göra vad jag vill med min tid. Mest hela min fria tid. Jag passar på att uppskatta det nu, för en annan tid i livet när jag kanske inte har lika mycket av den varan - kanske jag kommer att sakna det.

MEN

ibland känner jag mig så liten och ensam. Som att jag måste orka allt själv hela tiden utan någon att luta mig emot.

Jag har mina vänner och min familj, underbara människor som finns där för mig! Det är jag oerhört tacksam över! Missförstå mig rätt!

Det är ändå något speciellt med en andra halva liksom. Det bara är så. Å ibland längtar jag efter det. Ingen människa är en ö, det är nog högst mänskligt skulle jag vilja säga!

Å med de orden menar jag verkligen inte att jag är desperat på nåt sätt. Tvärtom. Man kan längta fastän man är nöjd och har det bra. Jag tycker jag är värd den allra bästa (just för mig) och någon dag kommer han att dyka upp! :)

Så skönt det var att få skriva av sig detta just nu! Ikväll blir en tidig kväll. Har haft en omtumlande dag och jag behöver vila!

Godkväll!

söndag 14 augusti 2011

Vilken kärlek!

Ååh.. mina tårar rinner när jag ser detta klipp! ----> Hund som inte lämnar en vän i nöd

Olika situationer, olika människor, olika känslor, olika val


Tänkte tanken igårkväll när jag hade en sån där helt underbar kväll då jag kände mig fullkomligt genomsyrad av lycka!

Träffade först en älskad vän, fikade, pratade och mös i solskenet på stortorget! :)

Sen drog jag hem till små älsklingshundar och hängde med dem resten av kvällen. Gick en promenad genom vackra östersund och kände hur förälskad jag är i denna stad!

Pratade med min vän igår om behovet av ensamhet, att vara för sig själv. Båda har vi ett stort behov av den saken. Jag fungerar så att jag så gott som aldrig kan planera in saker, jag kan ju inte veta när dagen väl kommer om jag är på humör för vad-det-nu-är-som-ska-ske? Då får det hellre vara.

Är jag på mitt ensam-humör, trivs jag inte bland folk.. Är det saker som kräver planering, tackar jag så gott som alltid nej om jag inte får lämna ett kanske.

Det jag funderade över igår var, hur en "likadan" situation kan te sig så olika för olika människor! Jag VALDE min ensamhet igårkväll, därför var den underbar för mig! Medan en ofrivillig påtvingad ensamhet kan vara en olycklig upplevelse.

Precis som att någon människa i en stor grupp njuter och trivs, medan en annan människa i gruppen som kanske inte riktigt känner sig hemma där - kan vantrivas och längta därifrån. Samma sak - olika upplevelser för olika människor.

Man kan vara själv utan att känna sig ensam - och man kan känna sig väldigt ensam i ett sällskap.

Frivillighetens magi är stor. Har man själv valt, så vill man ju, då blir det oftast bra!

Olika människor - olika upplevelser. Om vi bara tar människor i en biosalong som exempel, så kan det vara hundra olika drivkrafter/upplevelser! Någon kanske är där hundra procent för filmens skull och lever sig in helt i den världen! Någon kanske är nykär och där på pirrig dejt, märker inte så mycket av filmen, men desto mer av pirret i kroppen och värmen från handen i sin hand. En tredje kanske äntligen unnat sig en ledig kväll och mest njuter av att komma hemifrån en stund och känna ro i kropp och själ.

Samma sak - olika upplevelser/känslor!

Nu tog det tvärstopp i skrivklådan och det blev väldigt rörigt/joxigt skrivet idag känner jag. Men då får det vara så. Detta var det som skulle ut för stunden! =)

Önskar er alla en härlig härlig Söndag! :)


Min tur

Jo

Jag vidhåller

Det är min tur

Nu

torsdag 11 augusti 2011

LCHF-pannkakor


Idag åt jag LCHF-pannkakor till middag! Det var så fantastiskt gott så det kommer jag att lyxa till det med fler gånger! :)

Jag använde:

* 2 ägg
* 1 dl grädde
* 1 dl mandelmjöl/kokos (skållade mandel och malde i mandelkvarn, blandade med riven kokos 50/50 ungefär)
* lite salt

Vispa äggen och grädden och rör ned resten. Stek i smör.

Jag avnjöt mina med färska blåbär och vispad grädde! Nom nom nom nom!!! :D

Receptet hittade jag HÄR å även bilden har jag lånat därifrån! :)

onsdag 10 augusti 2011

Problemområden?


Jag som sällan/aldrig ser på TV annars, har glott mer än lovligt under de senaste dagarna. Rätt skönt då man är sjuk att somna en stund, titta lite, somna igen osv!

En kvinna där i TV-rutan snackade träning och uttryckte att benen var hennes "problemområde".

Kanske snarare i huvudet det där "problemområdet" sitter?

Två friska fina ben att knalla omkring på - är det problemområden det?

Nog för att träning är bra och hälsosamt. Nog för att det är bra att vi vårdar och tar hand om våra kroppar. Våra kroppar är våra tempel. Det är däri själen får bo i detta liv och det är viktigt och fint att måna om och ta hand om våra kroppar.

Det är inte fint att säga negativa ord om våra kroppar! Det ger inget gott alls.

Finn lusten och glädjen i träningen, njutningen i maten, stillheten i vilan.

Då går det liksom av sig självt.

Sen går det upp och ner i våra liv. Ibland kanske vi degar ihop ett tag för att orka rycka tag i den berömda kragen sen och kliva sjumilakliv. Eller nåt sånt.

MEN att slå på oss själva, nedvärdera allt det fina som vi är - gör inget gott!

lördag 6 augusti 2011

Livet på landet

Nyss fick jag återigen bevittna ett nytt litet liv som kommit till världen! :)

En alldeles nyfödd liten kalv härute på ängen.

Pappa ringde grannen, bonden som äger korna som traskar härute på gården, så att han kunde komma och hämta sin lille vän.

En sån otroligt fin man han är den bonden!

Månar så om sina djur, driver lantbruk i liten skala. Han är så kompis med sina djur och sånt gör mig alldeles varm i hjärtat.

Det stillsamma sättet han närmade sig på, småpratade med den lille för att sedan ömt lyfta upp honom och ta med honom hem. :)

Jag fick hålla igen för att inte börja gråta. Så otroligt fint och kärleksfullt!

Såna här enkla små saker är det vackraste i livet! Sånt här gör mig riktigt lycklig och glad, får mig att brinna inombords av kärlek! :)

Älskade ljuva fina liv! :)

När jag blir stor


När jag blir stor, så ska jag bo i ett hus, eller ha en liten stuga att åka till!

Jag tänker mig att det är rött med vita knutar.

Det får gärna vara vid vatten. Att befinna mig vid vatten skänker mig själslig ro.

Där finns en fin liten trädgård att påta i. Bärbuskar, äppelträd och massor av vackra färggranna blommor.

Där kan små hundar springa fritt, sträcka ut benen, känna solvärmen mot sina små hundkroppar och njuta av livet.

Där finns en hängmatta där jag kan ligga och läsa massor av ljuvliga böcker.

Åh vad jag mår gott vid tanken! :)

fredag 5 augusti 2011

Tacksamhet!


Ofta glömmer vi människor bort att känna tacksamhet över vad vi har!

Många gånger märker vi inte hur mycket vi uppskattar något - förrän det rycks ifrån oss!

"Man saknar inte kon förrän båset är tomt".

Därför påminner jag mig själv idag.

Om hur tacksam jag är.

Tacksam över att jag fått vakna upp till en ny fin dag i detta liv.

Tacksam över att jag har ett arbete att gå till.

Tacksam över att jag varje dag har mat på bordet och tak över huvudet.

Tacksam över att jag är frisk!

Tacksam över min familj och mina vänner.

Tacksam över mina älskade små hundar.

Tacksam över att vara just den jag är.

TACK!

torsdag 4 augusti 2011

+ 60 000!

Oj!

Över 60 000 besökare till min lilla blogg!

Vem hade kunnat tro det? :)

Jag tycker det är lite skojigt iaf!

Å jag är ruskigt nyfiken på vilka som kikar in här hos mig!

Jag vet ju vilka några av er är i alla fall! :) Sällan jag får kommentarer, och jag är själv dålig på att kommentera hos andra, så det säger jag inget om! Men det är hemskt roligt när det trillar in lite respons! :)

Önskar er alla en finfin kväll! :)

Varför begränsa sig?


Kvällens fundering - som så ofta annars, är:

Varför begränsa sig?

Jag gillar ju som bekant inte när allt ska delas in i fack och etiketteras...

Hur ofta stirrar vi oss egentligen blinda på...

...hur andra människor ser ut?

...vilket yrke de har?

...vilken ålder de har?

...vilka intressen de har ?

...hur de för sig och rör sig?

Många gånger tror jag att det skulle gynna oss alla att försöka se på vår omvärld med lite andra ögon! Kanske upptäcker du något för dig helt nytt och spännande! :-)


onsdag 3 augusti 2011

Varför?


Varför är vissa människor dumma mot andra människor?

Varför har vissa människor behov av att trycka ner andra för att höja sig själva?

Varför har vissa människor behov av att göra sig roliga på andras bekostnad?

Varför?

tisdag 2 augusti 2011

Älskade liv!


Åh vad jag älskar att leva!

Älskar god mat och dryck!

Älskar alla härliga själar jag har omkring mig! Såväl människor som djur!

Älskar att röra på min kropp!

Älskar att lyssnar på musik!

Älskar att läsa böcker!

Det krävs faktiskt inte så mycket för att njuta av detta livet jag givits! Bara att VARA är STORT!!! :)

Älskade underbara barn!


Älskade underbara barn!

Så äkta och oförstörda!

Så oförställda!

Kom precis hem från en skön promenad i solen.

Mötte en pappa med barnvagn och en liten son som knallade bredvid vagnen.

När jag mötte dem, stannade sonen upp och tittade på mig länge och väl med klar och nyfiken blick. En blick som borrar sig rakt in i själen på en.

Jag kunde inte hindra mungiporna från att åka upp och sen log jag hela vägen hem!

Ett sånt fint möte! :-)

Om vi stänger av


Om vi stänger av oss själva för att skydda oss mot sorgen - stänger vi även ute glädjen!

Jag tänkte på det igår när jag hade en sån där liten ledsen dag.

Jag har få blockeringar. Det jag känner - kommer ut! Jag klarar inte att hålla masken några längre stunder och handen på hjärtat så vill jag inte heller! Jag mår dåligt av att stänga inne sånt som jag känner!

Visst kan det kännas lite obekvämt när det råkar hända som igår på jobbet. Jag som jobbar i butik bland en massa människor. Jag kunde inte hålla gråten inne - så den kom!

Å det gick ju bra det med! Mitt i allt drog jag till mig massor av kärlek! Flera människor som jag känner var förbi på jobbet och jag fick kramar och underbara ord!

Jag brukar påminna mig om det! Jag upplever/känner allt så starkt! När jag kan känna mina sorger och tårar fullt ut - kan jag också känna glädjen och lyckan fullt ut! Det ena finns inte till fullo utan det andra!

Visst kan det kännas tungt i de ledsna stunderna. Men då jag är tillbaka i glädjen så känner jag den verkligen fullt ut! Jag är verkligen glad med varenda fiber i hela kroppen! Jag kan känna en stor och sann lycka över att bara finnas, leva, andas!

Jag tror inte att jag hade kunnat känna så om jag försökt att stänga inne eller stänga ute en massa saker!

Dessutom kan jag lite trotsigt känna att FAN jag kan väl lika gärna få visa mina känslor när jag är ledsen som när jag är glad?

Både glädjen och sorgen behöver få rum i våra liv! Då skapas balans!

Vi är MÄNNISKOR med alla våra känslor! Vi är inga robotar!

Många människor reagerar med fasa på människor som gråter/uttrycker sin ledsenhet/sorg. Varför? Vad är det som är så farligt?

Jag citerar Marcus Birro: "I Sverige definieras sorg som ett nederlag. Jag har aldrig förstått det där. Varför ska en sörjande människa skämmas? Vi andra tassar runt henne som runt en spetälsk. Är hon sjuk? Smittar det där askgrå ansiktet? Kan jag bli som hon om hon gråter när jag står bredvid?
Alla, du också, kommer att drabbas av sorg i livet. Det är en del av våra villkor. Ändå lyckas vi förminska sörjande människor till en form av paria, en utstött, en icke önskvärd. Vi ryser i hela kroppen, går förbi, låtsas inte se.
Men nederlag bygger en människa. Det som jag för några år sedan såg som ett sorts ständigt och dagligt sönderfall är i dag medaljer i minnesskåpet.

Sorg, död, utsatthet, missbruk, skilsmässor, uppbrott är kvitton på att vi levt. Varför ska vi skämmas för det? Varför ska vi huka i regnet? Varför ska en enda av oss behöva fejka ett leende för att en livrädd med- människa inte ska känna obehag?
Vad det här landet behöver är fler mötes-platser, fler arenor, där vi kan träffas och spegla oss i varandra, sådana vi verkligen är, i all vår skröplighet, fulhet, utsatthet och rädsla. Där vi kan visa våra ärr utan att skämmas.
Vi är vackra, sexiga, oemotståndliga, lyckliga, lätta sommarbarn med gräsfläckar på knäna. Men vi är också tungt grubblande vinterdjur med snöhjärtan och frusna tårar.
Problemet uppstår när allting runt omkring oss, medierna, tv, skönhetsideal, internet, reklamen, våra egna tillkortakommanden skriker åt oss att vi inte är något värda om vi slokar en vecka, en månad eller ett helt år av våra liv.
"

"The walls we build around us to keep sadness out - also keeps out the joy..." ~ Jim Rohn