Glädje i livets alla delar!

Ja,det är så jag önskar ha det! Glädje i alla delar av mitt liv och balans! Tänkte på det idag när jag pratade fjällmarathon. För det första är jag inte tränad nog att springa ett helt marathon i fjällen, men jag gör det bästa av den tid jag har fram tills maran! För det andra så är mitt mål att ta mig igenom det helt enkelt. Om jag behöver gå hela, så tänker jag gå hela, men i mål ska jag, det får ta precis hur lång tid det vill! Jag är lycklig över att jag får vara med! Jag är lycklig över en hel dag i magisk fjällnatur! Jag är lycklig att jag har två friska ben som bär mig!

Glädje och njutning kommer alltid att vara min starkaste motivation och drivkraft! Jag vill må gott i alla delar i livet! Jag kommer att äta goda middagar och ta ett glas vin till om jag vill! Jag kommer inte att pausa resten av mitt liv. För alla delar av mitt liv är viktiga för att jag ska fungera och må bra! Jag vill springa för att det gör mig lycklig! Jag behöver tid med mina vänner, min familj och mina hundar! Jag vill äta god mat som jag mår bra av!

För mig är löpningen en enorm glädje och njutning! Den innebär ingen kroppsfixering, sådär som jag ofta kände när jag tränade på gym. Den innebär att jag mår gott i mig själv och ser mig själv med kärleksfulla ögon! Den innebär att jag får njuta av vacker natur och frisk luft i mina lungor!

Självklart ärt det roligt att pressa sig ibland, möta lite motstånd,  för det gör en starkare såväl fysiskt som psykiskt! Men jag kommer aldrig aldrig låta glädjen i den försvinna! Aldrig någonsin! För det är den som driver mig! :)

LYCKA!!!!!

Tänk så otroligt och fantastiskt det är! Att vi skapar vår egen lycka! Ingen annan kan göra det och ingen kan heller ta den ifrån dig! :D

Och alla tankar som du har, vad du gör med dem och så mycket fantastiskt och underbart du kan skapa i ditt liv genom att använda dessa verktyg! Det är ju helt otroligt! Så märkligt det är att det är så lätt att ta själva livet för givet när i själva fallet varenda litet ögonblick är ett mirakel!

Livet är NU och NU och NU! Gör det bästa av det! :D

Life!

Life is 10% what happens to you and 90% how you react to it!

Jepp! Så är det!

Att vara den man är - och att tro på sig själv!

Att vara den man är och tro på sig själv och det man gör - kan vara en utmaning, därför är det viktig att ha det i åtanke och ständigt påminna sig om/jobba med det!

Det är bara dumt och onödigt och energikrävande att gå omkring och jämföra sig med andra, för deras liv är deras liv och ser inte ut som ditt! Vi är alla unika! Dessutom har vi ofta en tendens att jämföra oss med de som vi anser är "bättre" eller "snyggare" eller andra såna där subjektiva saker! Dock kan vi finna ökad inspiration och motivation från andra! DET är en bra grej! :-)

Imorse när jag vaknade, mindes jag att jag drömt om löpning! Jag tränade snabbhet och jag blev verkligen snabbare och snabbare! Pigga lätta ben! Fick dessutom fart i starten (vilket jag aldrig får nu, är rätt trög i starten ;-) ), sanndröm?! ;-) Tänker iaf jobba mot det, även om det är långt och långsamt som är min grej!

Tänkte även på en annan grej, det att göra vad man tycker om! Det är så viktigt att göra sån som man mår bra av och som skänker en glädje! Har många gånger tänkt att "jag måste börja åka skidor", bor man i Jämtland så "måste" man ju liksom göra det och dessutom älska det! Jag säger aldrig aldrig, för faktum är att jag älskade att åka längdskidor när jag var liten och den lusten kan ju alltid infinna sig igen! :) Dessutom har jag noll koll på tekniken och lär man sig den så kanske det blir superskoj! Men som det är just nu så är det löpningen som jag verkligen älskar och den jag vill utöva hela tiden! Variation är bra för kroppen, det vet jag, men eftersom jag är ute och går väldigt mkt, så känns promenaderna på nåt vis som återhämtning och uppbyggnad på en och samma gång! Å så försöker jag köra lite bålträning och rörlighetsträning till det!

Cykling är jag också hemskt sugen på att prova och det ska jag få testa i sommar tack vare min snälla vän Malin! :) Det är också en sån grej, som - precis som löpningen, ger mig pirr i magen bara jag tänker på det! Det är SÅ det ska vara! Det är då det liksom är rätt! När man blir lite sådär lyckorusig i hela kroppen enbart av att tänka tanken! :D

Å så får man liksom ge sig själv cred för sina egna individuella framsteg! Inte hålla på och jämföra sig med andra! Jag kan ju i min enfald ibland tro att alla duktiga löpare har sprungit sen de var nyfödda - typ! men så är det ju faktiskt inte! Å det är aldrig försent! :) Marathon-Mia t.ex, som är en av mina största förebilder, började springa "på riktigt" när hon var 37 om jag inte minns fel nu, å löpning öht, tror jag hon började med i den ålder som jag är i nu! :-) Så det är bara att ösa på mot nya mål! :-D Jag är inte typen som har någon tunn löparkropp, och det kommer jag aldrig att vara heller! Jag skulle aldrig komma tanken på att försaka maten för något sånt! Jag vet precis hur det blir, tappar kraften, blir energilös och livlös, och då försvinner även glädjen och träningen blir inte ens rolig!

Då springer jag hellre på glatt med den här fina kroppen jag har! Å gör det bästa jag kan med den! :D Enligt de fysiska lagarna ska inte humlor kunna flyga - men det vet de inte om, så de flyger allt de kan ändå och skiter högaktningsfullt i den "omöjligheten"! :) Det är så man får tänka! Å TRO PÅ SIG SJÄLV!!! Att tänka negativt drar bara onödig energi! Därmed inte sagt att man inte får tillåta sig att känna allt man känner! Det är något jag alltid vidhåller! det vi kan känna - kan vi även läka! :-)

Å i alla lägen är det oerhört viktigt att ösa kärlek över sig själv och älska allt man är! Vi pratade om det i bilen på väg hem från skolan i Torsdags! Att man ska behandla sig själv som sin bästa vän! Det är ju trots allt en själv som man lever med 24/7! Å handen på hjärtat, så som man behandlat sig själv många gånger, så skulle man aldrig drömma om att behandla någon annan!

Tänk dig själv, om en vän till dig skulle säga saker till dig som: Du duger inte! Usch, hur ser du ut egentligen, människa?! Du klarar inte det här! Du är ju fan hjärndöd! Etc, etc.. Skulle du ha kvar den människan i ditt liv - nej knappast! Du skulle säga upp bekantskapen med omedelbar verkan! Snacka om energivampyr liksom! Men hur många gånger har vi inte sagt sådär till oss själva? Sorgligt eller hur?

Jag dippar ibland, men jag har blivit allt bättre på att acceptera mig själv med allt jag är och faktiskt t o m älska mig själv precis så som jag är! :) Rätt så underbar och ljuvlig känsla! :-D

Gör något du tycker är skoj idag! Å visa dig själv omtänksamhet och kärlek! :-) Det skapar sådan positiv energi! Å den energin är väldigt behaglig att befinna sig ! :)

Allt är som det ska! :)

Egentligen är det nog så att saker och ting aldrig "skiter sig". Allt har en mening och ibland kanske en dörr ska stängas för att en annan ska kunna öppnas! :)

Marathon!

Ja, ni läste rätt! Det blir ett marathon för mig i år ändå! Min tanke var ju att dra ner till Sthlm i Juli och springa sommartåget med Miranda och ett gäng andra sköningar! Men efter detta halvår med krånglande kropp och därmed noll träning i princip, ändrade jag mina planer och anmälde mig istället till den korta sträckan i fjällen i  sommar; 13 km. Den längre vad fullbokad sen länge, så det var ändå inget att fundera på!

Men ödet ville annorlunda! För några dagar sedan vann jag en startplats i AXA fjällmarathon (där jag även norpat bilden) och självklart tackade jag ja! Jag är inte i form för att springa nåt marathon, herregud jag är bara i början av min löparkarriär (ja för jag ska vara en "på riktigt" en vacker dag!) :) . Jag är ju liksom bara en glad motionär! :) Men jag ska göra det om jag så ska gå eller krypa den där banan, för jag VILL!!! Å det känns ju nästan som ödet nu när jag plötsligt vann en plats! :) Jag ser det såhär: I årt ska jag göra banan i min egna lilla takt och det får ta den tid det tar: precis hur lång tid som helst! Å nästa år, när det är dags igen (klart jag kommer vilja köra den igen, då har jag ju faktiskt tid på mig, ett helt år att träna upp mig på!), så har jag gjort banan en gång, även om jag så gått den! Å det är ju toppen! Dessutom är det ju en underbar upplevelse bara  att få vara i vackra fjällen och röra på sig! :)

Det roliga är att de jag berättat för om vinsten (somliga tyckte det var mer ett straff än en vinst ;)), har alla sagt: Det där fixar du! Om inte annat på ren vilja, och med din inställning kommer du långt! Så underbart det är att vara omgiven av fantastiska människor som tror på en vad det än gäller! :D Träffade dessutom min kiropraktor och hans sambo på jobbet igår och berättade för dem och de skulle förmodligen upp dit och kika, så de skulle heja på mig isf :) vore ju hur kul som helst om nån finns där för att pusha en lite extra nån bit på vägen! :) Jag är så glad så glad och även om det blir snigeltempo, så är det mitt tempo och mitt race mot mig själv! :)

Fantastiska Malin ska också springa fjällmaran! Eller, jag ska väl inte springa den direkt, mer jogga-gå, men den kvinnan tror jag på nåt makalöst! Hon kommer att göra en riktigt bra tid tippar jag på, med sin dundervilja och kondition! :) Blir så inspirerad av människor som Malin! Omöjligt är ett ord som inte finns i hennes vokabulär! Hon kör så det ryker och det går bra för henne! Tror hennes inställning är en stor bidragande faktor i det faktiskt! Å det härliga är att det smittar av sig! :D

17 veckor kvar! Tror ni jag hinner få upp flåset en smula på den tiden? ;-)

På ett kvastskaft till blåkulla!

Nä, riktigt så roligt ska vi inte ha. Men jag har haft kvastskaftet till min hjälp i träningen idag! Rörlighetsträning och bålträning har stått på schemat idag. Annars har jag inte gjort många knop alls, en riktigt lat dag! Gick en liten runda med mamma å hundarna. Enligt min garmin 4,35 km och enligt hennes app på mobilen, 5 km nånting, så vidare långt blev det inte, men skönt att få lite luft i lungorna iaf och inte bara dega inomhus. Åt för klent igår efter min 3mila-promenad. Förvisso bara gång och ingen löpning, men man bränner ju lite ändå. Gick på morgonen efter en kopp kaffe och ingen mat och det blev liksom ett hål i magen sen, då jag inte hade nån vidare aptit när jag kom hem heller! Men idag har jag tryckt i mig desto värre! ;)

Slarvade med att äta lite mjölkprodukter igår (laktosfria) som gav sig tillkänna idag genom igenslemmad människa och krax i halsen. Får skylla mig själv där!

Imorn ska jag jobba och åker således tillbaka till stan ikväll el tidigt imornbitti. Ingen lust, men det är bara å göra´t! En vecka på hemmaplan, sen blir det skola i Härnösand och veckan efter det ska jag till Sthlm och hälsa på fina Elaine! :-))

No more sugar!

Fy fariken så skönt det är att vara av med sockersuget! Jag mår verkligen pyton av socker! Slarvade en del under året som var, med resultatet att det där ohälsosamma suget kom tillbaka! Men nu är det väck igen sen en tid tillbaka! Så underbart!!! Jag bryr mig inte om hur nån annan äter, så länge man trivs och mår bra så är allt topp! Men jag har aldrig haft någon sund relation till socker, det funkar ungefär som knark för mig - börjar jag så får jag inte nog! :o

Så det är mer än lovligt underbart att det är väck det där ohälsosamma suget! Det är som gift i min kropp!

Paket! :D

Idag fick jag ett roligt paket i mitt brevinkast! :D