Måste man ha mått dåligt för att kunna känna empati?
Fyfan
vad tacksam och glad jag är över att jag har haft mina år i livet när
jag mått svindåligt och haft så jävla ont på insidan! För idag mår jag
bra, å jag kan på något vis förstå andra som inte mår så psykiskt bra!
För en del människor verkar ju fan inte kunna fatta att man kan ha ont
på insidan! Att det kan ta all ens energi och om man måste kämpa för att
tamejfan bara orka överleva å kanske inte ens ha någon lust att leva
kvar, då är det bannemej inte så jävla lätt att få nån energi över till
annat!!!
Ofta är det de allra känsligaste själarna som trillar
dit, å som så gärna vill göra så förbannat bra ifrån sig och inte kan
sänka kraven på sig själva, å som dessutom gärna vill ställa upp och
vara alla till lags, att de kör på tills allt brakar ihop totalt. Å vad
får de för det? När du inte är en effektiv produktiv pengaproducerande
kugge i maskineriet, nä då är du plötsligt ingenting värd!
Å
varför detta plötsliga utbrott? Jo, därför att någon jag älskar inte mår
bra, å måste kämpa för att överhuvudtaget orka med dagarna.. Å utöver
det får en massa skit från sin arbetsplats, därför att där finns ingen
förståelse för att en människa kan vara sjuk i själen, ha ont på
insidan. En del människor verkar så jävla empatilösa att jag tamejfan
blir mörkrädd!
Varför är det så? Har de aldrig mått dåligt
själva någon gång? Har de aldrig varit igenom sorger? Har de aldrig mist
människor de älskar? Eller går de igenom livet med ett stenhårt pansar å
pallar därför inte med andras "svagheter"?
Man orkar - så länge man är stark, men det är inte alltid man är det! Det finns gränser för hur mycket en människa pallar med!
Jag hade ett fantastiskt skyddsnät när min tillvaro kraschade. En
arbetsplats som visade mig stor empati och förståelse, underbara vänner
och underbar familj som fanns där och tog hand om mig när livsglöden
slocknade och det ibland var ett projekt bara att försöka ta sig ur
sängen på morgonen, försöka fungera någotsånär som människa.
Men de som inte har allt detta stödet?!?! GAAAAH jag blir fullkomligt VANSINNIG på sånt här!!!!!
Jag hoppas att allt löser sig till det bästa för min älskade vän! Men
jag kan fatta att människor kraschar. Att de inte orkar.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar