söndag 28 februari 2010

Joråsatte....!

Varför får jag alltid lust att blogga på helt fel tidpunkter? Som nu när jag borde lägga mig och sova, för jag ska bara sova nån liten sketen timme idag för att vända dygnet rätt!

Jo, för att imorse t ex kom en man in och handlade av mig på macken och då ploppade några gamla minnen upp som jag fick för mig att återge här och nu!

För många år sen, vi snackar iaf typ 7 år sen här, så var jag tillsammans med en kille som vi kan kalla M. När det gällde mig och M var det mesta himmel och pannkaka. Spretigt galet kaos kan väl beskriva det mesta i vårt förhållande! Jo, det fanns fina stunder oxå, det gjorde det. Men våra kemier, de gick liksom inte ihop. För det mesta lockade vi fram varandras allra värsta sidor!

För att ta några exempel, så kastade jag ibland sönder halva köket under mina vansinnesutbrott av ilska! Andra gånger gick jag snällt och handlade nya grejor för att laga middag nr två när middag nr ett inte dög åt herrn i huset. Lyssnade och tog åt mig när han berättade vilken värdelös människa jag var. Ignorerade hans flörtande med andra tjejer och det svarta i hans ögon om jag pratade med nån annan kille, eller han helt enkelt bara var väldigt full och till följd av det väldigt arg.

Hur kom den här mannen som handlade på statoil in i bilden då? Jo, han fanns med under ett nyårsfirande ett år tillsammans med tidigare nämnda kille.

Jag och M skulle fira nyår tillsammans med hans bror P med familj. De bor några mil utanför stan så vi åkte dit och skulle stanna där över helgen. Kvällen började bra. Sen dök M:s ex och hennes mamma med gubbe upp där. De bodde tydligen grannar med P och hans familj. Jag tänkte väl inget vidare på det, hälsade på dem och pratade på som med vanligt folk.

Så satt vi i soffan i vardagsrummet och en efter en droppar av. Den här gubben som var tillsammans med M:s ex:s mamma (hänger ni med folks? ;) ) sitter och pratar med mig och jag sitter artigt kvar och konverserar. Följdaktligen är det bara han och jag kvar där i soffan.

Så kommer dåvarande killens (M alltså) ex mamma upp igen och blir tydligen helt tokig för att hennes gubbe sitter och snackar med mig. Inte säger hon nåt till gubben, istället vrålar hon något inte alltför snällt till mig. Kommer inte ihåg exakt vad. Kommer däremot ihåg att hon sliter tag i mig och kastar ner mig i golvet.. Resten av människorna i huset kommer springandes och jordens tumult uppstår.. M kastar sig på kärringen och det blir jordens kalabalik, en köksstol slås sönder till något som knappt kan klassas som ved och som grädden på moset börjar det brinna (!) i köket!

Gubben och kärringen blir utkörda därifrån. M:s ex sitter och gråter och berättar att hennes mamma altid blir jättefull och jättegalen, ber mig om ursäkt hundra gånger för detta och det slutar med att jag får sitta och trösta henne resten av kvällen.

Sen märker vi att min jacka är borta! Då har kärringen tagit fel jacka.. suck! P springer dit och tar tillbaka den.

Kommer inte ihåg hur resten av helgen förlöpte, men det var nog min vildaste nyårsafton någonsin tror jag... Jag ser den här kvinnan ibland, då hon jobbar på en av de större livsmedelsbutikerna i Ösd (i-golvet-kasterskan) och då kommer jag alltid ihåg det där nyåret! Och imorse var det alltså hennes gubbe som handlade av mig och då kom jag ihåg det där igen. Jag undrar alltid när jag ser dem, om de kommer ihåg mig, känner igen mig och vet vem jag är ?

Många år sen var det som sagt! Och hemskt längesen var det som jag såg den här killen jag var tillsammans med oxå. Han bor inte kvar i samma stad längre och det känns inte som någon förlust att han flyttade iväg. Idag är jag stark dock, idag skulle jag aldrig låta någon trampa på mig eller behandla mig som han gjorde. Idag vet jag att jag är värd bättre än så! :-) Man lär sig något av allt man är med om iaf! Så sant som det är sagt!

5 kommentarer:

Camilla sa...

Fy f-n vilken helg du hade :-s

Har själv oxå levt i ett sånt förhållande...men som sagt idag kan ingen sätta sig på mig. Man har blivit betydligt starkare...

Styrkekramar till dig

Jennie sa...

Åh nej men gud!!! Vilken fruktansvärd upplevelse! :/

Susanne Löfgren sa...

Härligt att veta idag att livet blev så bra som det blev! :-)

Anne sa...

hehe, liknar mitt millenniumfirande det där!
Men nu ere andra bullar, å nya friska tag!

Susanne Löfgren sa...

Anne - jaa!! Bästa jävla 2010!!! :D