onsdag 31 mars 2010

Orkar inte.....!!!!

Ett kapitel av mitt liv är ett kapitel som jag inte kommer att orka så mycket längre.. Det känns bara tyngre och tyngre.. drar så förbannat mycket energi av mig att jag knappt orkar vara glad där längre.. Önskar jag kunde orka visa lite mer jävlaranamma just nu. Jag blir ju bara ledsen och sänkt.. Året ut är max.. men smärtgränsen närmar sig redan nu...

Måste göra nåt åt det.. måste!!!

tisdag 30 mars 2010

Tänkvärt...

Smärtsamma minnen

Det kan vara svårt att släppa övertygelsen att vårt liv bestäms och alltid kommer att bestämmas av de trauman vi drabbas av. Det är praktiskt taget omöjligt att inte påverkas av känslomässiga trauman.

Smärtsamma minnen kan genomsyra oss i kropp & själ, och risken finns att vi ser varje ny händelse i ljuset av svåra händelser vi upplevt tidigare.

Det blir tyvärr också lätt en vana och en trygghet att dröja kvar vid smärtsamma minnen. Att leva i det förflutna kan ske så rutinmässigt att vi inte ens gör det medvetet.

En av livets svåraste utmaningar är att släppa taget, och därmed sluta ödsla kraft på sådant som redan har passerat. Även om vi rent intellektuellt kan förstå meningen med att släppa taget om det förgångna, är det mycket svårt att göra detta rent känslomässigt.

Ofta är vi inte ens villiga att släppa taget om gamla oförrätter. I teorin verkar förlåtelse tilltalande, men i praktiken är det inte särskilt lockande för de flesta människor.

Vi känner att ett brott som begåtts mot oss måste bestraffas, och att även vi själva måste straffas för våra missgärningar, fula tankar och negativa attityder.



Det förflutnas makt

I svåra stunder är det lätt att glömma att allt i vårt liv har en mening. Vi tror ofta att det är omöjligt att leva ett lyckligt liv efter svåra upplevelser, och vi kan till och med bli provocerade av någon som uppmanar oss att gå vidare och lämna det förflutna bakom oss. Att bli fri från sina traumatiska minnen kan kännas otänkbart, och vi kan känna det som om ingen egentligen förstår hur vi har det. Men att leva kvar i sina trauman utan en uppriktig strävan att släppa taget om dem, är minst lika skadligt för oss som det egentliga traumat har varit. Att inte släppa taget om svåra händelser är ett självplågeri, som gör att medvetandet ständigt är inriktat på svaghet istället för utveckling.




Varför blir vi sårade, svikna och övergivna?

Det finns inga fullständiga svar på frågan ”varför”. Vi kan ställa den frågan om och om igen, utan att bli klokare. Det mänskliga förnuftet kan inte greppa allt och det kan inte användas för att förklara plötsliga och oförutsägbara händelser. Ändå fortsätter vi att ställa oss frågan ”varför” om och om igen, och hoppas att vi någon gång ska få ett svar. Men att fråga sig själv varför vi råkar ut för smärtsamma händelser i livet är ett meningslöst slöseri med energi. Att förlåta innebär helt enkelt att vi avsäger oss behovet av att kräva hämnd eller förklaringar på det som har skett. Sann förlåtelse läker och helar oss både själsligt och kroppsligt. Det är en medveten handling, som befriar själen från behovet av personlig hämnd och synen på oss själva som offer i en skoningslös verklighet.


Det finns en djupare mening med smärtan

Den djupare meningen som ligger i vår smärta är att finna styrkan att övervinna den och att dra lärdomar av den. Vi ska lära oss av det som sker - inte krossas av det. Det är genom våra traumatiska upplevelser som vi verkligen kan se in i andra människors hjärtan. Svåra upplevelser ger oss möjlighet att lära oss medkänsla och få visdom. Även om många av livets lärdomar är oerhört smärtsamma, är de i grund och botten ändå positiva. Var förvissad om att det finns en viktig orsak till att saker sker – även om du inte förstår det just nu. Det enda du kan göra är att välja om du antingen ska släppa smärtan eller hålla fast vid den. Att vägra släppa taget om det förflutna, oavsett om det var positivt eller negativt, innebär alltid att du förlorar kraft och energi som du behöver nu.



Att släppa taget

Vi har så svårt att acceptera att allt som finns är nuet och att det som skedde igår redan är borta. Men det enda som egentligen finns kvar av gårdagen är våra egna tankar och känslor kring det som har skett. Så länge vi håller kvar negativa bindningar till andra människor och händelser, kommer allt vi gör i livet att påverkas av det. Att släppa taget om negativa minnen och känslokopplingar är en process, och det är inte praktiskt möjligt att släppa hela taget på en gång. Det första och viktigaste steget mot läkning är att erkänna och acceptera våra känslor exakt som de är, utan att anklaga någon annan för vad vi känner. Detta är detsamma som att ta ansvar för vad vi känner. Försök inte förtränga negativa tankar och känslor; sätt istället ord på dem. När du accepterar din smärta utan rädsla, kommer den att förlora sin makt över dig.


Att leva i nuet

Alla andliga läror ger oss budskapet om att leva i nuet. Jesus sade t ex: ”Lämna de döda och gå vidare i livet.” Oavsett vad det är som har krossat vårt hjärta är valen alltid desamma. Vad tänker vi göra åt vår smärta? Kommer vi att använda smärtan som en ursäkt för att vara offer i verkligheten, eller ska vi befria oss från den makt som verkligheten har över oss genom att förlåta det som skett? Den här frågan kommer att upprepas gång på gång för oss, tills det svar vi ger gör oss fria. Den enda verkliga makten vi egentligen har, är vår möjlighet att välja. Ofta känner vi att vi inte har något val när vi reagerar och handlar negativt, men det är inte sant. Varje liten situation i livet ger oss en valmöjlighet, och verkligheten lämnar oss aldrig utan val.


Att finna en livsmening

I varje situation, oavsett hur svår den känns, har du möjlighet att söka efter meningen bakom det som händer. Det kan vara mycket svårt att anta det här perspektivet, eftersom de flesta människor känner sig som offer i en oförutsägbar verklighet. I svåra situationer är det lätt att fastna i självömkan och fråga sig själv: ”Varför händer detta just mig?” istället för att ställa den väsentliga frågan: ”Varför händer detta, och vad måste jag lära mig för att gå vidare?” Gå förbi frågor som: ”Varför händer detta mig?” och fokusera på att leva här och nu. Låt inte dina frågor om varför saker och ting sker ta över ditt liv och dina tankar. Förvissa dig om att allt har en mening. Om du förlitar dig på denna mening blir det omöjliga möjligt. Ingenting sker slumpmässigt och ingenting är egentligen ett straff. Verkligheten är inte ondskefull bara för att vi inte kan förstå eller förutsäga den. Vi kan inte förstå livets tvära vändningar genom logiska resonemang, och det skrämmer oss. Verkligheten är inte logisk och förutsägbar, åtminstone inte ur ett mänskligt perspektiv. Vi måste acceptera att vi saknar kontroll över verkligheten, och sluta att kämpa mot detta faktum. Det är visserligen inte särskilt lätt att tänka så i alla situationer, men ändå är det denna inställning som kan ge kraft och vägledning. Det magiska med livet är att det egentligen bara pågår nu. Du har helt enkelt inget annat att välja på än att förlita dig på att det ytterst måste finnas en positiv orsak till det som har hänt och att meningen kommer att uppenbaras när stunden är den rätta. Denna övertygelse är kraftfull och välgörande för ditt inre, och du måste därför arbeta för att skapa tillit till att livets syfte är större än vad du själv kan förstå.

(Texten fräckt norpad från kära Emma! :)

Känsliga människor..

.. tänkte jag skriva ett blogginlägg om nu då jag känner för det. Men kroppen skriker: VILA MIG! Så det blir soffan en timme nu innan jobb väntar! Jag uppdaterar detta mer senare vid tillfälle :) Skrev mest nu för att jag inte skall glömma mina tankar kring detta ;)

Filmtips!


"Veronika bestämmer sig för att dö"

Har du inte sett den - se den! Det är en stark film, som förmedlar både sorg och glädje! Jag fick ännu ett wake up - call när jag såg den! Vad som verkligen räknas i livet och vad mycket energi man lägger på bagateller egentligen..!

TACKSAM!

Det är viktigt att komma ihåg att känna tacksamhet! Ofta när jag har stunder då glädjen är svår att hitta, brukar jag försöka komma ihåg saker jag är tacksam över. Då brukar det genast kännas mycket bättre och en lättnad och glädje sprider sig i mig!

Just här och nu är jag väldigt tacksam över att jag faktiskt så gott som aldrig längre reflekterar över maten, vad jag äter och inte! Jag lyssnar på kroppen, äter när jag är hungrig och framförallt vad jag vill! Jag tycker om min kropp trots att den inte är i toppform. Jag är avslappnad och njuter av livet!

Det känns som att all hets är ett minne blott! Jag bestämde mig, hittade orken, lusten, glädjen och framförallt MODET att våga kliva ur det. Att VÅGA bestämma mig. Att VÅGA leva. Att VÅGA släppa kontrollen.

Det är fantastiskt! Det är befriande! Det är så oerhört skönt!

Bye bye matnojor, kroppsfixering, bantning och hetsträning!

Välkommen livet! :-)

måndag 29 mars 2010

Längtar...

Längtar INTE till den 9 April... :-( Men längtar otroligt mycket till den 23 April! :-)

Sann kärlek..

Det sägs att sann kärlek är att ge utan att vänta sig något tillbaka.. och det ligger väl något i det.. Men jag vill ha tillbaka.. är det inte sant då?

En komplimang gör ibland ens dag!

Var så trött och seg och less inatt.... Nisse, Peter och Ecke var in och livade upp min tillvaro inatt och det är alltid bra, höjer mig!

Sen på morgonen när de gått och jag grejade på med städning och bakeoff och de andra vanliga sysslorna, kom en kille in, som brukar komma in på macken då och då.

När han köpt sin mat sa han:

- Ska jag berätta något roligt?

- JA! Sa jag, berätta nåt roligt!

- Jo jag snackade med en tjejkompis för ett tag sedan och hon sa att, "du tycker ju inte att NÅN tjej är fin du.." Jag funderade en stund och sen sa jag, åk till statoil och kolla in Susanne som jobbar där, HON är fin hon! Det kan du ta till dig och bära med dig!

- Oj, tack, vad roligt att höra!


Ok det var en komplimang om mitt utseende, kanske inget att liva upp sig över, men jag blev glad av det han sa. Han sa det på ett sätt som inte kändes flörtigt utan mer som en snäll sak han sa!

Jag tycker vi människor ska bli bättre på att ge varandra komplimanger, säga till någon att den ser fin ut, är glad, osv osv! Tänker man efter så är det ju många gånger man tänkt en sån sak om en människa, men inte sagt det! Och såna små ord blir vi alla glada över! =)

Nu ska jag sussa några timmar.. over and out!

söndag 28 mars 2010

En förlorad son...

... återvände idag och det känns skönt i hela hjärtat! ♥ ♥ ♥

Egentligen..


Egentligen tycker jag att det är en oerhörd styrka att våga visa alla sina känslor, alla i registret, från det gladaste skratt till den tyngsta fulaste gråt!

Egentligen tycker jag att livet är för kort för att man ska kasta bort det på att lägga sin energi på skitsaker..

Egentligen tycker jag att o-visade känslor, o-skrattat skratt och o-gråten gråt är waste of time.

Men jag lever inte alltid som jag lär.

Jag är dock medveten om det mesta..

Jag vet att det inte är så jäkla farligt egentligen..

Jag vet vem jag är och vad just jag behöver för att må bra i mitt lilla liv..

Jag vet att det är helt och hållet upp till mig själv att ta ansvar för mitt liv.

Jag vet att jag skapar det med mina tankar.

Jag vet att det går att förändra.

Jag vet att ibland måste man våga vara liten en stund.

Jag vet att ibland måste man våga släppa kontrollen.

Jag vet att det ibland finns saker man måste göra, för annars är man en liten lort.


Vad jag vet med mitt förnuft, raderas ibland ut av mina känslor.

Jag vet att det går att skilja på förnuft och känslor - tänka klart.


Jag vet också att vi alla ändå, trots allt - alltid gör så gott vi kan! Utefter de förutsättningar vi har just här och nu!

torsdag 25 mars 2010

Fuck it!

Helvete jag mådde nyss så jävla bra och så räckte det med nån ensam timme för att hjärnspökena skulle dyka upp igen... Tur Malin kommer hit sen! Jag behöver det just nu...

Ryck upp dig nu för i helvete Susanne!! Du har så jävla mycket att vara glad över!

Kom ihåg!

Nu skall jag påminna mig själv om och komma ihåg att en dag som inte startar så bra, kan bli bra!

Vaknade med den där klumpen i magen imorse och det kändes inget vidare. Började genast spinna vidare på alla möjliga negativa känslor.. Hjärnspökena tog över mitt huvud och åt upp mig! Tänkte att nej nu jäklar tar jag med Mozart ut på promenad och tar kål på de där jäkla spökena!

Sagt och gjort! Det tog en lång lång stund innan tankarna började snurra i rätt riktning, men det blev ju bättre!!!

Nu mår jag så mycket bättre!! Jag ÄR en oerhört känslig människa och det är jag ju fullt medveten om! Det har som alla andra saker sina klara för- och nackdelar! Jag kan ge så oerhört mycket av mig själv och jag kan verkligen känna mig superglad och stråla som solen själv! MEN jag blir också oerhört ledsen när jag väl är ledsen och jag kan bli lite väl djup ibland och trassla in mig i onödiga negativa tankar!

MEN jag har kommit så pass långt med mig själv att jag vet att jag kan få bukt med dem, att jag kan mota bort en dålig tanke med tio bra! Detta innebär inte att jag förtränger mina känslor, utan att jag inte låter de där hjärnspökena ta över mitt varande!

Jag ska försöka påminna mig själv om att om det är något jag faktiskt inte vet, så behöver jag inte utgå ifrån att det är något dåligt, utan innan jag vet fakta kan jag faktiskt strunta i att bry mig!

Jag har bestämt mig för att jag vill leva och må bra och jag övar mig varje varje dag! De dagar som är enkla och lätta, fyllda av glädje, är lätta. Det är de tyngre dagarna som är utmaningen!

Älskade fina S sa till mig en gång, en av de första gångerna vi sågs, frågan om jag hade mått dåligt i mitt liv? Jag svarade sanningsenligt ja. Hon sa att hon hade känt det på sig direkt hon träffade mig, att hon kände att jag förstod henne på något sätt.. jag blev alldeles paff, hur kunde hon veta? Hur kunde hon känna det? Se det på mig? Det träffade mig rakt i hjärtat!

Jag finns fortfarande här, jag vill göra något bra av mitt liv! Lyckan är inget man kan ta för givet, den är ett aktivt val man gör. Jag är glad och tacksam över allt jag varit med om i mitt liv, för det har gjort mig till den jag är idag!

Jag kan tänka mig att det kan vara ganska jobbigt ibland, att leva med en sådan som jag, en utpräglad känslomänniska. det kan nog ta ganska mycket, MEN det kan också GE väldigt mycket! Jag är den jag är och det är så jag behöver få vara! Jag är spretig, jag känner allt starkt och djupt! Jag har inga gråzoner, är mer berg och dalbana! Men jag börjar hitta något slags lagom, jag börjar hitta en liten rakare linje! Jag kan hantera mina dalar nu och när jag är på toppen, då känns allt så jäkla underbart!

Självinsikt och självkännedom är redskapen! Jag behöver inte leta så förtvivlat längre för jag vet att alla svaren finns inom mig själv! När tankarna stillas och kommer till ro, så finns de där och allt är så självklart!

Just nu känns allt så mycket lättare än vad det gjorde imorse och det var bra att jag bestämde mig för att göra dagen till något bra! Nu ska jag komma ihåg det och dra lärdom av det! Jag kan utrota mina demoner! När tankarna kommer fram i ljuset, lossnar, så skingras molnen och solen kommer fram, starkare och mer strålande än någonsin!

Jag är så oerhört glad över att vara den jag är, över att finnas, över att leva!

TACK!

Nu ska jag träffa en älskad fin vän, trotsa vädret och gå en till promenad, prata och känna livet! :-)

onsdag 24 mars 2010

Mens-kris!


Ja.. ni som är äckelmagade kan sluta läsa här och nu! Ni som inte tål att höra ordet mens ens en gång. Äh vafan, det är ju helt naturligt, lite blod en gång i månaden liksom!

I vilket fall, så fick jag besök av min älskade syster idag! Det var otroligt härligt och roligt, speciellt då det var himla längesen vi sågs! Vi satt och surrade en bra stund och sen gick vi ut på promenad. Den skulle ha blivit en promenad av längre karaktär, men ack nej. Jag hade bara binda och för ett sånt där mensmonster som mig räcker inte det, jag måste ha en propp oxå. Någon sådan hade jag icke nu!

Det började när vi kom ner till badhusparken, kände hur det blev värre och värre.. var tvungen att vända och börja gå hemåt! Tog vägen genom stan och mötte helt oväntat på bror med sambo, det var skojigt! Mindre skojigt var helvetes-jävla-blod-eländet som skvalpade allt värre! Huu!

När vi kommit upp på brunflovägen jag och syster och inte hade alltför långt hem, kunde jag knappt gå! Fick ta små försiktiga steg och gå lååångsamt! Såg förmodligen ut som att jag hade skitit på mig eller nåt!

Lättnaden när vi kommit hem och jag fick slänga mig in på dass var enoooorm!!!

Tänk så glad man kan bli över en liten sak som en sådan! ;D

Älskade människor!


Man älskar inte människorna i sitt liv för att de är perfekta på något sätt! Man älskar dem för att de är de personer just de är!

Man älskar dem med deras styrkor och sårbarheter! Man älskar dem deras bra och dåliga dagar! Man kanske inte alltid vill likadant, man kanske inte alltid tycker likadant, men man kan säga till varandra vad man tycker och acceptera varandras olika åsikter!

Ibland kanske det går länge mellan gångerna man hörs eller ses, men det spelar liksom ingen roll! De där människorna finns hos en i hjärtat hela tiden! När man väl hörs eller ses är det extra roligt och allt är som vanligt oavsett hur längesen det är man hördes eller sågs! Och när det gäller, när det verkligen, verkligen gäller - då finns de där! Alltid!

Man älskar inte människorna i sitt liv för att de är nåt slags perfekta fotomodeller, de är ju alltid vackra i ens ögon, de där människorna man älskar och tycker om! Den älskade är alltid vacker finns det ett uttryck som heter och det är så himla sant!

Man älskar de där människorna för att de berikar ens liv! För att de lyfter en, gör en till sitt bättre jag! För att de inte backar när jobbiga saker händer, för att de ständigt, alltid finns där i bakgrunden redo med ett vänligt ord eller en kram om det behövs! För att man vet att de älskar en precis så som man är med alla fel och brister, med alla bra sidor man har! För att de kan plåstra om hjärtat när det är lite trasigt! För att man delat tårar och skratt! För att de kan vända en dålig dag! För att de kan förgylla en redan bra dag! Man älskar dem för att de kan förlåta en om man har gjort något galet!

Och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på dem - er - de där underbara härliga oumbärliga människorna! ♥ ♥ ♥

Bloggkurs!

Jag skulle sannerligen behöva en sådan! Hur gör man klickbara länkar? Ännu bättre om man kan skriva ett ord som är klickbart och går till länk! Ändra bakgrunden? Lägger in spelbara youtubeklipp? osv osv osv.. jag är helt lost i denna värld! ;)

måndag 22 mars 2010

Om exakt 4 månader...

Fyller jag 31! Herrejävlar vad tiden går!! Tycker jag nyss fyllde 30! Helt galet....! :o

Motsatsen till kärlek..


Motsatsen till kärlek är inte hat. Det är rädsla!

Lite av allt..

Jo man kan vara det - lite av allt!

Djup - behöver inte vara synonymt med svår

Andlig - behöver inte vara synonymt med flummig

Snäll - behöver inte betyda att man är en mes

Tankar är kraft!


De gånger i livet man har det lite tungt, det är då det är en riktig utmaning! Självklart måste man få känna sorg. Självklart måste man få känna sig liten, ledsen och svag. När allt sköljer över mig är det bäst om det får komma ut - där och då! Då lättar det onda i hjärtat och kan bereda plats för glädje!

När ledsna eller negativa tankar härjar mycket i huvudet drar de till sig flera tankar av samma karaktär! Det är häri utmaningen ligger. Att inte låta alltför många såna planteras i huvudet på en. Att komma ihåg att en massa gamla saker som hänt är just det - gamla och har inget med HÄR och NU att göra..

När jag mår dåligt beter jag mig inte alltid så relevant.. Jag kan råka säga eller göra saker som inte passar sig så bra, som jag kommer på just i efterhand. Turligt nog brukar det mesta gå att reparera.

Jag blir rädd när jag mår såhär som jag gör nu.. Rädd att jag ska halka tillbaka i min depression igen som jag gjorde när jag miste älskade fina B-E för några år sedan. När sorgen blev för tung för mig. När min dåvarande sambo inte orkade med mig och allt som tyngde mig.

Jag känner mig så otroligt mycket starkare nu, jag har många gånger tänkt att det kommer inte att hända mig igen. Det där dåliga måendet som går så långt att det blir en sjukdom, nej, aldrig mer. Jag är så långt bort från det där och medicinerna, jag grejar det här nu! Men jag blir ändå rädd när jag känner mig så som jag gör nu.. Jag blir rädd att min nuvarande kärlek skall känna likadant, att allt det jobbiga tunga blir för mycket. Detta i sin tur gör att jag blir rädd för att öppna upp mig, även om jag vet med mitt förnuft att det är bättre, annars blir jag bara blockerad om jag skall försöka hålla någon slags fasad..

Jag kände så väl inatt på jobbet att jag har för lite energi, att jag är trött och i obalans. Gick på autopilot hela natten, varken kroppen eller hjärnan löd mig, jag ville mest falla ihop eller iaf sitta en stund..

Men även den här natten gick! Det har även sina fördelar, det är skönt att få annat att tänka på en stund. Men igår kraschade jag precis innan jobbet och känslorna ligger som ett tunt nät utanpå kroppen just nu känns det som! Det känns bättre nu när jag fått skriva av mig! Skriva är mitt forum! Jag har så mycket lättare att sätta print på mina känslor än tala om dem alla gånger.. Även sistnämnda är något jag behöver öva mig i.. Jag tror jag ska ta tillfället i akt och öva mig lite ikväll.. Berätta för A om mina tankar. Våga trots att jag är rädd. Lämna ut mig. Och förmodligen kommer det att gå så bra så bra så bra..!

Innan jag somnar nu skall jag påminna mig om allt jag är tacksam över! Jag har tänkt mycket över livet sen S lämnade det, jordelivet alltså. Jag tänker mycket på mitt liv och min tillvaro. Vill jag verkligen ha det såhär? Jag vill ju leva ett liv där jag mår bra och trivs, jag har ju chansen! Jag är fortfarande här! Det är upp till mig att forma det som jag vill ha det och plocka in de beståndsdelar som jag vill ha för att just de pusselbitarna som behövs i MITT liv skall falla på plats och passa in!

Tankar är kraft! Tankar är kraft! Tankar är kraft!

Just nu är jag tacksam över:

* Att jag har en underbar familj

* Att jag har underbara vänner

* Att människor i min närhet inte är rädda för sorg och alla möjliga andra känslor

* Att jag har tjockt fint hår (en väldigt tunnhårig kvinna var in på jobbet imorse)

* Att jag har ett jobb

* Mina älskade två hundar

* Att jag har mat på bordet

* Att jag och mamma åker utomlands i April


Det finns en massa annat i livet jag också är tacksam över! Detta var vad som dök upp i tankarna just nu!

Jag kan förändra mitt sätt att tänka! Jag kan bekämpa mina demoner! Jag vet det! Jag behöver träna mig dagligen och stundligen! Med detta menar jag inte att jag på något sätt skall stänga in min sorg. Men att jag kan ge fan i att låta rädda tankar gällande kärleken och annat - få fäste! De gör verkligen ingen nytta - tvärtom!

Önskar er alla därute en fin fin dag fylld av kärlek, värme och ljus!

söndag 21 mars 2010

RÄDD!

Just nu är jag så satans jävla förbannat rädd.. och jag vet inte hur jag skall få bort den där satans rädslan som fyller upp hela min kropp och mitt varande nu..

Vaakum....

Jag har sovit hela dagen lång idag.. vaknade med ont i halsen, men det känns bättre nu, kanske är det sömnbristen som gjorde det? Tur att jag har kortnatt inatt och inte börjar förrän tolv..

Jag får ingen riktig pejl på mig själv just nu.. Allt känns som ett enda vaakum samtidigt som jag konstant känner det onda i mitt bröst.. Jag vill bara bort från omvärlden en stund känner jag.. Vill jobba klart mina nätter och sen bara sluta in mig i mitt skal och försvinna en stund..

fredag 19 mars 2010

Älskade fina ängel!

Idag har jag en bra bra dag, med ro i själen och glädje i bröstet! Den där onda stenen lyser med sin frånvaro nu och jag ska njuta så länge det varar! Jag vet att du vill att vi ska känna glädje, njuta av livet och alltid minnas dig som den fantastiska person du var! Men vi måste få sakna dig och känna oss ledsna över dig också!

Jag hoppas att du har det bra där du är nu och jag är helt säker på att du kommer att hitta på lite roliga hyss mot de som befinner sig omkring dig nu! ;)

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

torsdag 18 mars 2010

Ord om sorg av Marcus Birro

sorg

Helt slut.....

Vilken dag... Jag skulle ha jobbat 8-16 idag.. Mådde inget vidare när jag kom på jobbet men tänkte försöka bita ihop.. vilket gick ok iaf (orkade inte dra upp mungiporna eller verka värst engagerad, men det funkade ju på nåt sätt.. )

Vid ett fick jag äntligen lunch.. var jättetrött och hungrig. Lyckades inte sova värst mycket inatt och inte heller natten innan och hade inte lyckats peta i mig mycket till frukost heller.. om inte kaffe räknas då?

Kände att gråten började trycka på och ville ut och höll emot allt jag kunde, men den kom ändå.. jag var för trött för att orka hålla emot.. och börjar några tårar trilla så rämnar det och till slut blev det ett sånt där groteskt fult bölande som bara skrek ut..

Min chef sa att jag kunde gå hem, då jag var tvungen att förklara varför det blev sådär.. och en kollega tog hand om mig, höll om mig och var så gullig att det brast för mig ännu mer.. känner man att någon bryr sig om, så väller de där tårarna fram än mer.. iaf jag funkar så..

Ringde mamma på väg till bilen, behövde prata med nån kände jag.. Skickade sms till Malin oxå då hon och Emma var hundvakt till mig idag, att jag var på väg hem tidigare i inte alltför vidare skick..

De stannade kvar hos mig och jag fick kramar, gråta av mig och prata av mig.. TACK, det var underbart! Sen ringde min gulliga kollega upp mig och försäkrade sig om att jag hade det bra och hade någon hos mig...

Malin stannade kvar här tills alldeles nyss och till slut när all gråt tog slut för stunden och jag kände mig helt tom och utmattad, lyckades det faktiskt komma en hel del glada skratt och just nu mår jag riktigt gott i själen.. Upp och ner, berg och dalbana, det är väl så det måste få vara nu ett tag...

Har funderat på att ringa M eller Å och prata lite.. men skjuter på det känner jag.. Men förr eller senare ska det bli av och förr eller senare skall vi ses, även om det kommer kännas asjobbigt! Men säkert även otroligt befriande och skönt! Gråta är inte farligt och gör man det inte, så är inte det heller farligt!

Tänkte svara på mail och sms även ikväll, men just nu i denna stund känner jag att jag bara behöver få äta, kura ihop mig med hundarna och sen totalkrascha i soffan, slögloendes på TV tills jag somnar.. jag är helt slut och orkar ingenting just i detta nu..

Underbart att hela tiden känna och veta att alla hör av sig och bryr sig om iaf! Ni fantastiska underbara människor! Ni är världsklass alltså!!! Älskar er!!

Skumma samtalsämnen?

S : Då sprutar det både piss å skit å blod å sen blir man som en människa igen

M - Ja det är klart, då blir man ju glad! :D

Life...

Sadness and grief tears me apart....

and LOVE puts me together again...

Idag är en ny dag!

Idag är en ny dag! Vaknade nyss och jo, klumpen i magen sitter kvar där. Damn klump!

Jag ska tänka på allt jag är tacksam över, nu när jag går ut med hundarna! Efter regn kommer sol och jag har så otroligt mycket i mitt liv att vara tacksam över..!

Kärlek och ljus till alla er underbara människor! Till alla själar i himlen och till mig själv!

onsdag 17 mars 2010

FAN!

Jag saknar dig så förbannat!!! Jag vill att du ska leva och finnas och skicka härliga sms till mig och gå promenader med mig och lysa upp min dag!

De sista orden du skrev i min logg på facebook var just "jag saknar dig" och sen hann vi inte ses mer förrän du var borta..

och nu saknar jag dig så förtvivlat! :(

Älskar den där första sekunden efter att jag vaknat, när jag tror att allt är som vanligt.. för att sen komma på vad som har hänt..

Tänker en massa sjukt knäppa tankar.. som att nu kan du ju aldrig mer använda de där höga svarta stövlarna som du drattade omkull när du hade på dig..

Älskar dig och saknar dig! Fina underbara härliga människa och själ!

Blä...

Hatar att lägga mig och sova när allt känns som piss... :-( Hoppas jag vaknar upp lättare i sinnet imorn...

Har en ond knut i bröstet och tänker på S hela tiden.. inga tårar vill komma ut just nu heller.. Sen pratade jag med pojkvännen i telefon på kvällen och tog allt han sa helt fel så nu sitter jag och känner mig som en usel och dålig människa som verkligen ingen kan tänkas vilja ha eller älska och att det nog var för bra för att vara sant..

Och jag som verkligen inte tänkte bry mig om skitsaker nu.. Herregud min vän är DÖD! DÖD, fattar ni?? Och här sitter jag och kastar skit på mig själv över skitsaker.. ibland är jag så jävla knäpp.. Förbannade hormoner eller känslor eller vad tusan det nu är som härjar i min kropp..

Kanske är det de där fastlåsta tårarna i kombination med lite annat som gör mig instabil nu..?

Jag VET med mitt förnuft hur jag BORDE tänka och jag borde verkligen kasta alla dessa skit-tankar käpprätt åt helvete.. ändå sitter jag här och muppar mig..

Förlåt för ett riktigt pissigt inlägg, men det är precis så jag känner mig nu och jag behövde få det ur mig..

Har gått en lång lång promenad på kvällen och haft galet blandade känslor.. tänkt de där orden OM och VARFÖR och önskat att tiden gick att spola tillbaka.. men det går inte.. hon kommer inte tillbaka och det kanske var oundvikligt det som skedde.. jag vet inte.. jag vet fan ingenting i just detta nu.. tror det är bäst jag drar täcket över huvet och somnar och imorn ska bli en bättre dag...!

(och nu kom de.. tårarna.. så förlösande ändå.. jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen just nu.. tror jag lägger mig i sängen med hundarna och hoppas somna sen...)

tisdag 16 mars 2010

I will not die an unlived life...

I will not die an unlived life.
I will not live in fear
of falling or catching fire.
I choose to inhabit my days,
to allow my living to open me,
to make me less afraid,
more accessible;
to loosen my heart
until it becomes a wing,
a torch, a promise.
I choose to risk my significance,
to live so that which came to me as seed,
goes to the next as blossom,
and that which came to me as blossom,
goes on as fruit.

-Dawna Markova

....

When we find ourselves devoid of passion and purpose, the first thing we need to do is stop. But that's not easy. The rest of the world is zooming by at full speed. Left alone with ourselves, without a project to occupy us, we can become nervous and self-critical, about what we should be doing and saying. This can be so uncomfortable that we look for any distraction rather that allowing ourselves the space to be as we are.

När dagen känns tung...

När dagen är tung
och livet känns kallt
är det svårt att se
en mening med allt

Så ensamt det är
att bära en sorg.
Men bördan kan lätta
med andras försorg.

För tankar kan värma
och ord göra gott.
En blick kan berätta
att någon förstått..

Så känn att du har
ett stöd här i mej.
För det ska du veta
- jag tänker på Dej!

söndag 14 mars 2010

Älskade lilla du!

Idag har jag sovit mest hela dagen.. har behövt det för jag känner mig fortfarande alldeles tömd på energi..

Tänker på att vi skulle ses nu i veckan, jag har ju så mycket roligt att berätta för dig! Vill skicka sms till dig men det går ju inte.. Tänker på att jag aldrig nånsin mer får krama om dig, aldrig höra ditt skratt eller din röst.. Aldrig piggna till när du plötligt dyker in på jobbet och livar upp min tillvaro, eller kommer förbi bara för att ge mig en kram när du vet att jag haft en tung dag..

Är innerligt glad att jag varit för lat för att rensa i min inkorg trots att den varit så full.. Har läst igenom allt du skrivit och skrattat och gråtit! När jag träffat finaste A skrev du till mig att du var så glad för min skull! "Är han snäll med dig? Håller han din hand?" och för inte alltför längesen skrev du till mig att du gjorde glädjeskutt hemma i lägenheten..

Allt är så himla konstigt och jag kan inte förstå.. Du finns för alltid kvar hos mig i mitt hjärta...!

Obekväm?

Jag är en utpräglad känslomänniska. Har många gånger i livet skämts över det. Det "ska ju inte vara så" i vårt samhälle. Håll tillbaka, lägg locket på, gråt inte, visa inte känslor, håll upp fasaden!

Men nu är jag glad över att vara den jag är. Alla är vi olika och alla behövs vi!

Jag gör sällan det.. håller fasaden.. Jag visar vad jag känner och säger som det är för det mesta, vilket många gånger verkar upplevas obekvämt. Om någon frågar varför man ser så trött och förstörd ut, får man då inte säga att man har mist någon man älskar? Obekvämt eller inte, jag behöver säga vad jag känner, så funkar jag..

Jag är den jag är - take it or leave it. I såna här stunder när någon inte längre kroppsligen finns, känns allt sånt här bara som små skitsaker.. tänker mycket på vad som verkligen verkligen räknas...!

Jag är glad och tacksam över att jag har så många underbara människor i mitt liv som älskar mig som jag är!

:-)

lördag 13 mars 2010

Vad HAR du gjort??

Älskade lilla vän.. vad HAR du gjort? Tanken snurrar i mitt huvud hela tiden och nu sprutar tårarna igen.. och jag måste försöka samla mig på nåt sätt tills jag ska jobba och jag tänker på att jag kommer ta bilen till och från jobbet varje dag nu så att jag snabbt kan komma förbi ditt hem.. för jag orkar inte se fönstret till din lägenhet och tänka på att du inte längre finns därinne varje gång jag går förbi där..

Vad HAR du gjort????

Människor!


Ta vara på varandra! Visa att ni älskar varandra och kom ihåg att säga det till varandra! Ofta ofta! Det kan inte sägas nog många gånger!

Livet är här och nu.. tiden är allt och ingenting..

Livets skatt är människor tillsammans! Kärleken är det finaste som finns!

Alla små saker som det är så lätt att lägga sin energi på, som egentligen är struntsaker, ÄR just det - struntsaker! Vad gör en lite pissig dag? Vad gör några kilon hit eller dit? Vad gör en misslyckad tenta eller en dålig dag på jobbet?

Lägg energin på dig själv och alla människor omkring dig som du älskar! Visa någon idag hur mycket den personen betyder för dig! Säg till dina nära och kära att du älskar dem! Det är inte farligt, jag lovar! Det är bara ord och det kommer att kännas så varmt och skönt i hjärtat både för dig och för den som får höra det!

Krama dina djur/barn/vänner/föräldrar/käraste lite extra idag.. visa dem att du älskar dem utan förbehåll, precis så som de är, utan att de behöver prestera något!

Lätta ditt hjärta istället för att gå omkring och bära på saker som tynger dig.. säg förlåt.. till både dig själv och andra..!

Lev! Skratta! Älska!

VARFÖR???

Varför?? Hatar det brutala uppvaknandet jag fick idag.. :-( Vi hade inte känt varandra så länge du och jag.. men du är ju en sån som man kommer in på livet på en gång.. Det var inte så länge sen jag följde dig på morgonen när T skulle på skolan.. din vackra lilla dotter som inte har nån mamma längre.. För att inte tala om din underbara pojk..

Jag kan bara hoppas och be att din själ får mera ro där den befinner sig nu..

Vila i frid älskade fina S...

fredag 12 mars 2010

Hörrö.. tagga ner litte..!

............. tror ja måste tagga ner en smula......

Ghandi sa....


"Den viktigaste striden att utkämpa var att besegra sina egna demoner, rädslor och osäkerheter."

och Ghandi hade helt rätt....!

Tacksamhet!


Idag är jag tacksam över att solen skiner! Över att jag har en underbar familj, underbara vänner!

Jag har mina älskade fina små hundar! Solen skiner ute, fåglarna kvittrar! Jag känner mig varm och lycklig i själen, hjärtat och i hela kroppen! Jag har ett hem, jag har ett jobb och jag har så många människor som finns där för mig och bryr sig om mig, fullt, sant och äkta!

Jag älskar att finnas och leva! Det kan vara så underbart! Det kan vara så bra! :-)

KÄRLEK!

torsdag 11 mars 2010

kärlek enligt snobben!

"Kärlek är att undra vad du gör precis just nu" /snobben

Ett allvarligt blogg-inlägg idag..




En nära och mycket älskad vän till mig sliter ont nu. Hon har det jobbigt med maten och tankarna kring denna. Hon är en underbar människa med ett stort och varmt hjärta. Därtill vacker som en dag. Men hon kan inte se det själv.. Hon får ångest när hon har ätit. Känner sig aldrig tillräckligt smal.

Jag känner med henne! Lider med henne! Idag när jag vaknade hade jag ett förtvivlat sms från henne i min mobil som skrivits igårkväll. Mina tårar rann när jag läste det.. Älskade älskade fina lilla människa och själ!

Jag har själv befunnit mig i den där fällan. När livet kretsade kring min kropp, enbart min kropp och inget annat.. När jag var ofantligt stolt över mig själv om jag lyckats leva en dag på så lite föda som möjligt. När jag inte tränade av glädje och lust, utan för att komma i så bra form som möjligt, av panik för att känna någon slags ro i kroppen, eller för att straffa mig själv..

Allt blev till en enda hetsjakt.. Kunde inte njuta av maten, kunde inte njuta av träningen, kunde inte njuta av eller ta till mig kärlek.. Det spelade ingen roll hur smal eller vältränad jag blev, jag blev aldrig nöjd.. Jag ville bara ha mer och mer, bli smalare och smalare, mer och mer tränad!

Och eftersom jag var så fruktansvärt osäker och otrygg i mig själv, levde jag på bekräftelsen från andra. Jag fick alltid höra hur snygg jag var, hur vältränad, deffad, i bra form jag var. Detta spädde på det hela ytterligare och jag upplevde nåt slags sjukt lyckorus..

Vägen därifrån har varit allt annat än spikrak! Jag är oerhört oerhört tacksam över att ha hittat tillbaka till träningen utan att falla tillbaka i de där fällorna! Jag känner mig frisk och stark och älskar känslan av att kunna ta i ordentligt!

Livet är för kort för att kastas bort på onödiga saker! Man vet aldrig vad som händer, imorgon kan man vara död! Livet är HÄR och NU!

Det är dock i huvudet det sitter, alla de där dumma tankarna som man kan få.. Man ser inte på sig själv med klara ögon när det är sådär.. Det är först nu vid över 30 års ålder som jag på riktigt och ärligt kan säga att jag ser på mig själv med kärleksfulla ögon! Självklart har jag mina bättre och sämre dagar, men jag är inte längre rädd. Rädd för att trilla dit igen.

Lycka har inte något med utseende eller framgång att göra, även om såna saker kan glädja en och självklart skall man få glädjas åt saker i livet!

Men om lyckan hade med sånt att göra, hade ju knappast människor som Emil Forselius och Johanna Sällström tagit livet av sig..

Nu när min älskade vän mår såhär, rivs en hel del gamla minnen upp och jag önskar och ber av hela mitt hjärta att hon hittar kärleken till sig själv! Vi har pratat massor om detta hon och jag och jag hoppas att det jag varit med om på något sätt kan hjälpa henne i hennes arbete med sig själv.. Det och att jag visar att jag finns här för henne.. Jag blöder i hjärtat och önskar att hon kunde se sig själv genom mina och andras ögon. Hur viktig och värdefull hon är för mig och många andra människor!

Det kan inte vara lätt alla gånger att vara en ung kvinna i samhället, när vi konstant matas med budskap om bantning hit och dit, att smal är synonymt med lycka. Att utseendet är allt, annars är du ingenting! JAG har kämpat med detta och det var i en tid då ändå fixeringen var långt ifrån vad den är idag..

Jag bad en liten bön för dig igårkväll, att du får hjälp att hitta styrka att ta dig igenom detta och att du orkar ta dig igenom den här tiden för att till slut kunna se på dig själv med kärleksfulla ögon! Vägen är allt annat än spikrak. Det är två steg framåt och ett tillbaka. Men det GÅR och det är underbart när man har kommit dit och funnit ro i själen!

Det blev ett självutlämnande inlägg idag känner jag. Detta är mycket vad som rör sig i mitt huvud just nu när min vän mår såhär som hon gör.. och jag blir påmind och extra tacksam över att vara där jag är idag..

Ta hand om er alla människor därute och älska varandra och er själva! Kärlek!

onsdag 10 mars 2010

Jaha

- Vad är det där svarta i glassen?
- Det är choklad..
- Choklad..?
- Näe det är bajs..
- Jaha, är det såndär bajsglass..?

Damn demons!

Igår härjade de i mitt huvud mest hela dagen.. de där nedrans demonerna! Nackdelen med att ligga sjuk och inte orka ut och röra på sig är att de så mycket lättare får fäste!

Två underbara människor gjorde min kväll igår och fick mig att somna med ett leende på läpparna trots allt..! Underbara fina kloka A & J ! TACK för att ni finns! Ni kan nog inte själva ana hur oerhört mycket det betyder....!

tisdag 9 mars 2010

10 000

Hade nyss 9999 antal visningar av bloggen, skojigt tänkte jag, nu kommer jag upp i 5-siffrigt! Tji fick jag, för den började tydligen om på 0! Hahaha!!

Kärleken

Jag tänkte mig kärleken begränsad som ett mått vatten. Nu tänker jag mig honom obegränsad som elden

Something new...

Jag känner mig redo för nytt i livet! Möjligen kommer rätt stora förändringar att ske efter årets slut och jag funderar redan över dessa, kollar upp lite olika möjligheter och börjar förbereda mig mentalt! =)

(Upptäckte nyss att detta är blogginlägg nr 500 förresten, inte illa! :D )

Piggare och tacksam över det!

Idag är jag piggare! Det får bli en lugn dag dock, en promenad känns ok, men inte mer än så, kroppen är trött ännu. Längtar som en galning efter att träna! Känner mig så bra i kroppen när jag håller igång, då är jag nöjd med mig själv som jag är! :-)

måndag 8 mars 2010

Brottas med demoner...

Vad gör ni här? Ni är bara till besvär! Demoner från det förgångna hör inte hemma här i sköna nuet! Försvinn! Endast goda tankar vill jag ha i mitt huvud nu! HÄR och NU! Jag vet att det är bra och jag vill inte förstöra något bra med att lyssna på onda röster i mitt huvud! Jag ÄR värd det bästa och att njuta av det som finns här för mig nu! Varför har jag så jävla svårt att fatta det ibland?

Ledsen för mina ord, jag har en sån stund just nu bara.. Imorgon ska jag vakna upp till en ny fin dag! :)

Yeah baby!!

Jag fick en tackfilm idag! Visste väl att jag var jordens hjälte!!! ;D ÄLSKAR bilden som V valde! Det är jag i ett nötskal!! Sanna mina ord! :D

http://www.tackfilm.se/?id=1268037688473RA49

(får aldrig till det med klickbara länkar.. suck, så ni får markera den och köra ctrl+c ctrl+v )

söndag 7 mars 2010

Fyndat!


Jag fyndade på Indiska nu i veckan! En rosa kofta för 100 spänn och en gullig klänning för 75! Finfint!

fredag 5 mars 2010

Pinsamma bajsar...


Min ena hund ägnar sig åt såna ibland. Pinsamma bajsar alltså.. Grejen är att han är lös i magen ibland. Följdaktligen så blir det ibland i slutet av promenaderna att det bara rinner lite genomskinligt, ingen riktig skit asså.

MEN han sitter ju ändå i den där avslöjande "nu-sitter-jag-och-skiter-ställningen".. Så på håll ser det ju ut som att: Hunden bajsar. Matte är ett sånt där jävla ärkesvin som inte plockar upp dyngan efter sin hund..

Jag låtsas som att det regnar liksom. Att liksom gasta ut för hela världen: Hallååå han har faktiskt inte bajat (!) är ju liksom onödigt, drar bara till sig ännu mer uppmärksamhet.. Sen kan det ju faktiskt vara så att hela jorden inte kretsar kring mig - även om jag har svårt att tro det! ;) Kanske är det ingen jäkel som tänker på det där förutom - just jag!

Och är det nån som mot förmodan gör det, så är det ju liksom huvudsaken att JAG vet att jag har ryggen fri!

Jäjä, dagens I-landsproblem asså...! ;D

torsdag 4 mars 2010

Emil Forselius är död! :(

http://bloggsnusan.blogspot.com/2009/10/jo-det-finns-en-snygg-kandis.html

För inte alltför längesedan skrev jag ett blogginlägg om denne fine skådespelare! Nu är han död! :-(

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6716349.ab

Hoppas din själ får ro i himlen fina Emil!

onsdag 3 mars 2010

Trallallalla!

Jag är pigg å väldigt glad just nu! Fick in nåt sketet litet hjärnspöke i skallen, men skrev till kära J å spydde ur mig lite å nu känns d bättre!

Ikväll ska jag träffa T och S, ta en kaffe på Pause och sen ska vi till stortorget och se när guldmedaljörerna tas emot under jubel! Det blir en härlig stämning tror ja! :D

Härliga dag, härliga kväll, härliga liv! :D

Har testat silverschampo idag för första gånger förresten, ska snart skölja ur och torka håret, blir intressant att se, kanske det blir lila så jag får se ut som Babsan nr 2?? ;-D

Bättre dag idag!

Igår kände jag mig så sleten och krasslig men idag är jag piggare! Det tackar vi för! Har inte så värst många planer för dagen faktiskt.. Skall knata ner på tågstationen och hämta ett paket som kommit med DHL, sen förbi Ö&B och köpa dammsugarpåsar, den sista som satt i nu var visst fylld till bristningsgränsen med skräp och således gör min dammsugare ingen vidare nytta för tillfället!

Sen ska jag ta en lunchpromenad med Sandra, det ser jag fram emot! :)

Idag är en bra dag , imorn med! Lycko lycko mig! :-)

tisdag 2 mars 2010

Tussig....

Är inte riktigt pigg idag... :-/ Somnade tidigt igårkväll, vaknade tidigt, men har känt mig galet trött hela dagen.. skulle nyss försöka mig ut på promenad, men det gick inget vidare, helt slut i hela kroppen och orken är totalt som bortblåst..

Så nu blir det vila resten av dagen. Det känns sådär eftersom solen skiner ute, men jag har lärt mig att lyssna på kroppen när det blir såhär, för kör jag på ändå trillar jag bara dit och blir sjuk. Vilar jag, så finns chansen att jag klarar mig! :)

Vill va frisk på Torsdag, för då börjar mina jobbnätter..!

måndag 1 mars 2010

Tortyr!!!


Tortyr är ordet!!! Har nyss kört med epilator-jävla-helvetet över större delarna av kroppen.....! Fy faan säger jag bara! Vill man vara fin måste man lida pin! Använder den jävligt sällan, men nu har jag sparat ut pälsen en bit bara för att kunna använda eländet... Annars kan jag raka benen 3 ggr om dagen typ, hatar stubb och vill känna mig slät, det är en grej jag har för mig det där...

Men nu är det klart och jag är slät och len som en babystjärt tamejfaan!

Herrejisses, hur klarar folk att föda barn liksom?? Jag håller fan på att avlida bara av en sån här grej! Ok ,jag är en dramaqueen nu! Min smärt-tröskel kanske inte är den högsta.. och det blir ju liksom lite bedövat efter ett tag, så början är värst! Skönt att ha det gjort nu ändå! ;)

Om ett par timmar ska jag träffa min vän Anna från Luleå som kommer till stan idag, så nu ska jag röja upp lite i kaoset här hemma och sen ta en snabb dusch!

Ska passa på att införskaffa en sån där snuskig hemsk fot-osthyvel när jag ändå ska ner på stan, å försöka få nån fason på tassarna oxå! Bara 3 dagar tills han kommer hem nu och då vill ja va så fin som ja bara kan - såklart! :D