Jag är en utpräglad känslomänniska. Har många gånger i livet skämts över det. Det "ska ju inte vara så" i vårt samhälle. Håll tillbaka, lägg locket på, gråt inte, visa inte känslor, håll upp fasaden!
Men nu är jag glad över att vara den jag är. Alla är vi olika och alla behövs vi!
Jag gör sällan det.. håller fasaden.. Jag visar vad jag känner och säger som det är för det mesta, vilket många gånger verkar upplevas obekvämt. Om någon frågar varför man ser så trött och förstörd ut, får man då inte säga att man har mist någon man älskar? Obekvämt eller inte, jag behöver säga vad jag känner, så funkar jag..
Jag är den jag är - take it or leave it. I såna här stunder när någon inte längre kroppsligen finns, känns allt sånt här bara som små skitsaker.. tänker mycket på vad som verkligen verkligen räknas...!
Jag är glad och tacksam över att jag har så många underbara människor i mitt liv som älskar mig som jag är!
:-)
3 kommentarer:
Tycker det är en jättebra och fin egenskap du har att du säger vad du tycker och visar vad du känner. Jag har personligen jättesvårt för att visa mina innersta känslor och det är ju nästan enbart nackdelar med sånt. Skulle önska att jag var mer rak och öppen som du. Bara så enkelt som att du berättar, nästan varje dag att du älskar livet, dig själv, din familj och dina vänner. Det är ju en alldeles fantastisk egenskap!
Det viktigaste man har är sig själv. Att vara stolt och acceptera sig själv för just den man är. Man behöver inte vara som alla andra, det är det som gör oss till just människa. De som inte accepterar den man är har inte heller en betydelsfull del i ens liv.
Kram
Åh ni har så rätt kloka människor! Om människor inte tar en för den man är, så har man ju liksom ingen större nytta av dem i sitt liv..
KRAM!
Skicka en kommentar