Tankar är kraft!

De gånger i livet man har det lite tungt, det är då det är en riktig utmaning! Självklart måste man få känna sorg. Självklart måste man få känna sig liten, ledsen och svag. När allt sköljer över mig är det bäst om det får komma ut - där och då! Då lättar det onda i hjärtat och kan bereda plats för glädje!

När ledsna eller negativa tankar härjar mycket i huvudet drar de till sig flera tankar av samma karaktär! Det är häri utmaningen ligger. Att inte låta alltför många såna planteras i huvudet på en. Att komma ihåg att en massa gamla saker som hänt är just det - gamla och har inget med HÄR och NU att göra..

När jag mår dåligt beter jag mig inte alltid så relevant.. Jag kan råka säga eller göra saker som inte passar sig så bra, som jag kommer på just i efterhand. Turligt nog brukar det mesta gå att reparera.

Jag blir rädd när jag mår såhär som jag gör nu.. Rädd att jag ska halka tillbaka i min depression igen som jag gjorde när jag miste älskade fina B-E för några år sedan. När sorgen blev för tung för mig. När min dåvarande sambo inte orkade med mig och allt som tyngde mig.

Jag känner mig så otroligt mycket starkare nu, jag har många gånger tänkt att det kommer inte att hända mig igen. Det där dåliga måendet som går så långt att det blir en sjukdom, nej, aldrig mer. Jag är så långt bort från det där och medicinerna, jag grejar det här nu! Men jag blir ändå rädd när jag känner mig så som jag gör nu.. Jag blir rädd att min nuvarande kärlek skall känna likadant, att allt det jobbiga tunga blir för mycket. Detta i sin tur gör att jag blir rädd för att öppna upp mig, även om jag vet med mitt förnuft att det är bättre, annars blir jag bara blockerad om jag skall försöka hålla någon slags fasad..

Jag kände så väl inatt på jobbet att jag har för lite energi, att jag är trött och i obalans. Gick på autopilot hela natten, varken kroppen eller hjärnan löd mig, jag ville mest falla ihop eller iaf sitta en stund..

Men även den här natten gick! Det har även sina fördelar, det är skönt att få annat att tänka på en stund. Men igår kraschade jag precis innan jobbet och känslorna ligger som ett tunt nät utanpå kroppen just nu känns det som! Det känns bättre nu när jag fått skriva av mig! Skriva är mitt forum! Jag har så mycket lättare att sätta print på mina känslor än tala om dem alla gånger.. Även sistnämnda är något jag behöver öva mig i.. Jag tror jag ska ta tillfället i akt och öva mig lite ikväll.. Berätta för A om mina tankar. Våga trots att jag är rädd. Lämna ut mig. Och förmodligen kommer det att gå så bra så bra så bra..!

Innan jag somnar nu skall jag påminna mig om allt jag är tacksam över! Jag har tänkt mycket över livet sen S lämnade det, jordelivet alltså. Jag tänker mycket på mitt liv och min tillvaro. Vill jag verkligen ha det såhär? Jag vill ju leva ett liv där jag mår bra och trivs, jag har ju chansen! Jag är fortfarande här! Det är upp till mig att forma det som jag vill ha det och plocka in de beståndsdelar som jag vill ha för att just de pusselbitarna som behövs i MITT liv skall falla på plats och passa in!

Tankar är kraft! Tankar är kraft! Tankar är kraft!

Just nu är jag tacksam över:

* Att jag har en underbar familj

* Att jag har underbara vänner

* Att människor i min närhet inte är rädda för sorg och alla möjliga andra känslor

* Att jag har tjockt fint hår (en väldigt tunnhårig kvinna var in på jobbet imorse)

* Att jag har ett jobb

* Mina älskade två hundar

* Att jag har mat på bordet

* Att jag och mamma åker utomlands i April


Det finns en massa annat i livet jag också är tacksam över! Detta var vad som dök upp i tankarna just nu!

Jag kan förändra mitt sätt att tänka! Jag kan bekämpa mina demoner! Jag vet det! Jag behöver träna mig dagligen och stundligen! Med detta menar jag inte att jag på något sätt skall stänga in min sorg. Men att jag kan ge fan i att låta rädda tankar gällande kärleken och annat - få fäste! De gör verkligen ingen nytta - tvärtom!

Önskar er alla därute en fin fin dag fylld av kärlek, värme och ljus!