lördag 29 september 2012

Du

Spela mig en vacker visa
Vandra med mig över blommande ängar

Giv mig själsnäring att spisa
Håll min hand i livets svängar

Känn mig som den vän jag är
Skåda djupet i mitt hjärta

Du den som jag håller kär
I din glädje I din smärta














2 kommentarer:

Magnus sa...

Jag nynnade på en sång men du hörde den ej,
där jag vandrade på en regntung gång en bra bit från dej.

Natten är ung men hösten är nära,
vem vill inte gå och hålla hand med den kära.

Stjärnorna på himlen lyser på alla,
är man två så är det svårare att falla.

Efter vinter kommer vår och grönskan ska åter gro,
vem vet då kanske du (eller jag) med någon bygger ett gemensamt bo :)

Susanne Löfgren sa...

Åh vilka vackra ord Magnus! :) TACK!!! :D <3