När man börjar tänka efter på människor, på kärlek, livskamrater, sannolikhet, vad man önskar, då känns det jäkligt konstigt att människor överhuvudtaget finner varandra!
Om jag går till mig själv bara. Om jag börjar fundera på de egenskaper jag önskar hos en livskamrat, så önskar jag ju att han har humor och självdistans. Att han vågar vara sig själv och är trygg i det. Att han älskar mig för den jag är tack vare och trots det! Att han gillar djur. Att han delar samma grundvärderingar som mig - vad som är viktigt i livet! Att han attraheras av mig. Att jag attraheras av honom. Å sen finns det ju en å tusen saker till liksom. Å så ska dessutom jag uppfylla hans önskningar på hur de ska va.
Å sen uppepå det så ska man ju lyckas träffas och möta varandra på nåt sätt!
Ju mer jag tänker på det - desto mer omöjligt verkar det! Det är verkligen konstigt att människor finner varandra! Men på nåt sätt så händer det ju här å där lite hela tiden! Så det verkar ju kunna hända på nåt sätt ändå! :-)
2 kommentarer:
Jag känner verkligen igen mig i det flesta av dina inlägg, ser verkligen värdet i dina inlägg...
Grymt intressant att läsa din blogg :)
Tack snälla rara för dina fina ord! :-)) Jag önskar dig en underbar helg! :D kram!
Skicka en kommentar