Att lyssna på älskade kroppen sin! Så viktigt det är!
Igår gick jag av mina nattskift, så helt förklarligt att jag var trött igår, sega vända-dygnet-dagen.
Inatt sov jag dåligt, värkte i benen av någon underlig anledning. Kändes som växtvärk ungefär, men det kan det ju knappast vara ;) Vaknade om och om igen, försökte hitta någon ställning bekväm att sova i. Lade spikmattan under benen vilket lättade lite.
Idag är jag fortfarande trött och har ont i benen. Kroppen är trött och skriker: VILA! Så jag gör så idag. Vilar och lägger ingen energi på att undra varför jag känner mig som jag gör. Känns lite surt att vila då jag redan "vilat" i 3 dagar. (Endast promenader, vilket för mig är synonymt med vila).
Vill kroppen ha vila, så ska den få det - såklart! Jag ska jobba MED min kropp, inte EMOT den!
När jag är pigg funderar jag ju inte mer över det, då kör jag på och gör allt det jag gillar att göra. Tränar - ibland flera pass om dagen. Inget mer med det liksom!
Men när kroppen är trött, då har jag ofta så svårt att förstå det och ska analysera hit och dit. Det är ingen idé, bara att lyssna på vad kroppen säger till en och det lönar sig i slutänden!
Jag tror att det är tack vare att jag faktiskt lyssnar på kroppen nu, vare sig det gäller träning, vila, mat eller annat - som jag nästan aldrig är sjuk numera! Tidigare var jag konstant sjuk, drogs med ständiga förkylningar. Att bli sjuk var nog enda sättet för min kropp att få stopp på mig. Annars skenade jag konstant! Körde för fullt på alla cylindrar, gasen i botten utan minsta tanke på att ibland bromsa in!
Det är lite så det är med tankarna också. Så länge jag är glad och bekymmersfri, funderar jag ju inte över det. OJ, varför är jag såhär glad? Vad kan det bero på?
Men när jag är ledsen, olustig, då ska det genast analyseras in i minsta detalj och ibland grävas ner sig i också. Vilket knappast gör saken bättre. Det är viktigt att få känna sig ledsen och liten ibland. Det är utrensande att gråta ut precis lika viktigt som att vara glad och skratta! Det du kan känna - kan du även läka!
Men i såna stunder försöker jag numera att acceptera känslan. Okej, just nu känns det såhär och då får jag låta det vara så! Jag gör något som får mig på bättre humör, Det kan räcka med så enkla saker som att gå en promenad eller ringa en vän.
Ibland kan jag inte göra något åt vissa saker som händer. Men jag kan göra något åt min attityd till det som händer! Så oerhört mycket mer kraftfullt än att ge näring och energi till skräptankar och se sig själv som något slags offer.
Idag vilar jag. Idag bara är jag. Min kropp kommer att tacka mig och ge mig så mycket tillbaka genom att ge mig nya friska starka tag sedan! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar