torsdag 14 oktober 2010

Bensinmack eller dårhus?


Jag har ställt mig den frågan många gånger förut. Är det en bensinmack eller ett dårhus jag jobbar på? Ibland kryllar det av knäppstarar på det där stället. Å det får det väl göra. Många gånger händer det lustiga saker som kan vara rätt roliga.

Men sen finns det de som inte är roliga alls. För fem öre.

Som äckliga psykiskt sjuka mannen som hänger där. Som är så mycket där att han borde börja betala hyra till statoil tamejfan. Han bor ju där i princip! Jag brukar alltid vara glad och serviceminded, det är mitt jobb och det faller sig naturligt för mig. Denne man har jag varit väldigt kort emot. Detta eftersom jag vet att han var efter min kollega förut. Började ringa hem till henne efter att ha snokat rätt på hennes nummer. Det gav sig till slut, men med detta i minnet har jag tänkt att det är bäst att förhålla sig väldigt avvisande mot denne man.

Tror ni han fattar nåt för det? Nej. Han sitter där på jobbet timme ut och timme in. När han inte är där, ringer han istället. Nu kom droppen för mig. Han har varit och lämnat ett vidrigt brev till mig i kassan på jobbet. Han fattar fan ingenting. Han har väl inget sånt begrepp. Och visst det kanske är jävligt synd om honom för att han är en sjuk människa. Men detta bryr jag mig inte om i detta fall.

För det är mitt liv. Det är min arbetsplats. Och jag vill inte ha någon sjuk typ utan minsta verklighetsförankring efter mig! Inatt hade han såklart varit in på jobbet igen. Fick sms av min kollega att han ville veta vilka dagar (nätter) och tider jag jobbar. Hon sa inget såklart. Jag är så arg så jag kokar!

Nästa gång jag jobbar, om han är där då, kommer han då att få höra ett par sanningens ord! Skärper han sig inte så åker han fan ut därifrån och får aldrig mer komma in! Han får vara hur ensam och kontaktsökande han vill. Han är obehaglig och ska fan inte förpesta min arbetsplats! Jag är för fan själv där på nätterna och jag har ingenstans att ta vägen! Vi har ju larm och grejor, känner mig inte otrygg på något sätt. Tror inte heller att han skulle göra något, men man vet ju aldrig. Men det stör mig nåt så förbannat att han är där som nån ond klibbig igel som aldrig lossnar!


Det blev mycket svordomar och inte mycket konstruktivt i dagens blogg-inlägg. Jag behövde få spy ur mig det där. Jäkla gubbe. Han ska få höra precis vad jag tycker nästa gång jag ser honom. Hoppas att han fattar sen!

5 kommentarer:

Jennie sa...

Men fy!!! VAd ÄR det för hemsk människa!? Jag hade en psyksjuk stalker jag med en gång och det är fan inte kul, speciellt eftersom de inte fattar när man säger ifrån eller visar tydliga signaler att man inte vill ha med dem att göra. Stackare! :( Undrar vad han skrivit i brevet? Men jag förstår om du inte vill berätta. Mycket ska man vara med om. KRAM!

Only me sa...

Men herregud! Sånt där är vidrigt/läbbigt och sjukt på så många sätt som helst! Stackars dig. Hoppas du kan få honom att fatta att det inte är okej att bete sig så som han gör.
Kram!

Susanne Löfgren sa...

Jennie - nä det är inte kul alls.. Men lyssnar han inte på vad jag ska säga så anmäler jag fanskapet! Kram!!!

Cecilia - Ja det känns inte kul att han hänger på jobbet hela tiden... Jag hoppas också att han fattar...

Kram!!

Em Löfgren sa...

så obehagligt men nog tyvärr ej ovanligt! tyvärr finns det läskiga människor som inte förstår att skilja på personlig och god service vs det privata! som inte förstår att det ingår i din roll att vara servisminded och trevligt, det är inget du gör för att du vill bli tjenis på fritiden eller störd i ditt privatliv! otäckt emd stalkers!

Susanne Löfgren sa...

Emliscious - Ja han verkar inte ha någon riktig verklighetsuppfattning.. Men jag hoppas han förstår om jag säger till på skarpen, annars får jag helt enkelt få honom därifrån på något sätt för det drar iväg i en riktning som inte känns bra..