Hoppsan!

Funderar över tankesätt och inser att jag de senaste veckorna har ägnat mig åt:

Etikettering
Sätter en fix och rigid etikett på mig själv; "Jag är inte tillräckligt bra"

Varför tänker jag så om mig själv? Hur vill jag tänka och se på mig själv? Dags för en ny etikett!

Katastroftänkande
Förutspår en mängd olika katastrofer om min framtid

Vad grundar jag dessa tankar på? Gamla minnen från förr? Vad är det värsta som skulle kunna hända? Vad skulle jag göra då?

Minimering
Förminskar mig själv och riskerar därmed att maximera andra

Varför diskvalificera mig själv? Förminska mitt eget värde? Ständigt imponeras av andra? Istället för att hålla mig till mitt eget spår och mina förtjänster och framsteg. Oavsett vad andra gör eller gjort ska jag mäta mina framsteg utifrån mig själv som standard.



Känslomässigt resonerande
Utgår ifrån att något är sant bara för att JAG känner så just då

Känslor kan "ljuga" när starka negativa minnen eller händelser gör sig påminda.



Tankeläsning
Tror att jag vet vad andra tycker och tänker om mig

Inte ens en trollkonstnär kan läsa tankar.. HUR ska jag kunna veta vad andra tänker om mig?

Personalisering
Tillskriver mig själv en massa fel

Hur vill jag tänka om mig själv? Om andra? Varför buga, bocka, ta emot och bära omkring på skit-tunnor?