söndag 29 januari 2012

Ensamhet och stillhet


Å där kom ett blogg-sug igen! Som vanligt när jag kanske "borde" göra tusen och en andra saker. Det blev visst en lång sovmorgon idag igen! Jösses, jag är så vansinnigt trött hela tiden nu! Känner mig alldeles överbelastad i hela kroppen och full med slagg.

Känner ett stigande behov av stillhet och ro. Varande istället för görande. Skulle helst vilja åka ut till en stuga i skogen och stänga in mig där i en vecka eller två och bara leva eremitliv. Det funkar såklart inte just nu när jag har skolan och så, plus att jag tycker det är lite för kallt! ;)

Men jag kan göra det jag kan här hemma där jag är! Känner ett stort behov av rening, lugn och ro. Skala av. Kroppen längtar efter fasta och vila. Känner att jag ska ägna mig åt stillsamma promenader och yoga nu ett tag. Ge kroppen vila från tung mat. Ge kroppen vila från stress. Självklart behöver jag fokusera på skolan och göra det jag kan där, men utöver det ska jag se till att ha lugn och ro omkring mig. Unna mig sköna bastubad och healing. Och så ska jag rena min lägenhet, rensa i energierna och skapa harmoni omkring mig.

Även om jag många dagar kan längta efter att möta en livskamrat, så känner jag minst lika många dagar, om inte fler, det där enorma behovet av ensamhet. Tid för mig själv. Undrar ibland om jag verkligen är redo? Kanske har jag så mycket mer jag behöver igenom, behöver lära mig och inse innan jag är redo för någon annan.

Jag är liksom för det mesta väldigt nöjd med att poa på för mig själv och bara jag har mina älskade små hundar hos mig så har jag liksom allt jag behöver.

Fick frågan om jag ville hänga med ut nästa helg och kände en stund att det kunde vara roligt. Men nu känner jag att nej, jag vill inte. Jag känner fortfarande i vissa stunder att jag är lite onormal och konstig på nåt sätt bara för att jag inte har det där behovet av att vara bland folk hela tiden, att jag inte har det där behovet av att det ska hända saker hela tiden.

Men det där är bara en tanke som jag har i mitt eget huvud. Man får vara som man är. Jag tror att jag behöver inse det till fullo och förstå att det är helt okej. Att jag är riktigt bra först när jag är den jag är till hundra procent. Att det förmodligen finns fler som jag, som gillar att nörda. Som trivs i det lilla enkla stilla.

Å att först när jag verkligen är den jag är - drar jag till mig likasinnade! Jag har ju dragit till mig så fina vänner så det är klart att jag kan dra till mig en fin man också! :)

Jag har någon slags bakiskänsla idag, känner mig så trött och tung och det känns konstigt att ha sovit bort halva dagen. Kanske kroppen behövde det. Känner mig trögstartad. Men ska i alla fall bege mig ut med mina små kompanjoner en sväng så att jag kan sätta mig med pluggeriet sen. Hade tänkt göra massor i helgen men det har då rakt inte blivit någonting!

Ibland känner jag mig liksom lite fastkletad, sitter fast och får inget gjort, kletar in mig värre och värre. Men nu ska jag göra en kraftansträngning och dra mig loss så att jag får något gjort och kan känna en stunds lugn och ro sedan! :)

Kärlek och ljus!

2 kommentarer:

Linnea sa...

hur länge har du haft din blogg.? :=)

Anonym sa...

jag är som du, jag har ingen lust med att det ska hända saker hela tiden. Jag njuter i min ensamhet ofta, ibland inte. Men mest ofta. Jag kan känna igen mig i dig, på det viset att det kan vara svårt att tänka sig att släppa in en annan människa i mitt liv. Hur ska det bli? Hur ska det gå till? Kram på dig.