Livet i ett nötskal! Igår hade jag en tung dag. Hela mitt väsen värkte och gjorde ont och när det äntligen släppte efter att ha läst några fina kloka ord från en vän som jag älskar, släppte det och tårarna började forsa. Det fortsatte under hela dagen och kvällen och jag var rädd att jag inte skulle hinna komma till sans innan jobbet började.
Men ungefär en timme innan jobbet började lättade det. Alla tårar gjorde mig avslappnad och fridfull och jag kunde andas riktigt igen.
Idag somnade jag med solen strålande inom mig och så vaknade jag även. Nu sitter jag med en kopp nybryggt kaffe och hembakta scones och skall till att läsa en bra bok som jag lånade av min mor under vår resa.
Det är mörkret som lär en att uppskatta ljuset. Det är inte alls roligt när man befinner sig i sina tyngre mörkare stunder, men de gör att man uppskattar de bättre!
Man är bara en liten människa - med allt vad det innebär. Det är viktigt att man tillåter sig att känna allt man känner. Att man vågar känna allt man känner. Det man känner kan man också läka!
Som en mycket klok och älskad vän skrev till mig: "Låt oss vara allt vi är. Låt oss känna allt vi känner"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar