Släpade hem min trötta lekamen från jobbet för en stund sen! Skönt att sluta 18, då vet man att man kommer ifrån jobbet precis den tiden, å så har jag hunnit äta i hyfsad tid också! Nu borde jag ta mig i min lilla krage och rycka upp den å bege mig ut! Men nu kom ett sånt där jag-måste-skriva-NU-om-allt-å-inget-annars storknar-jag-ryck!
Är trött i kroppen å har varit det hela dagen. Har värk i vänster axel, som jag ofta får på jobbet av någon outgrundlig anledning :P Ibland när jag kommer hem kan jag knappt lyfta den över huvudet :P Men nog gnällt om det lilla I-landsproblemet! =)
Humöret har åkt upp iaf och det är skönt som fan! Idag har jag mest varit lite seg dock. Igår var det av ångest-karaktären. I vissa stunder när jag känner mig så, blir jag så jäkla rädd att jag ska bli sjuk igen, att jag ska trilla ner i ett bottenlöst svart hål och kravla omkring därnere fastkletad i ångest och sorg.
Med mitt förnuft fattar jag att det inte blir så igen, jag är ljusår från det där nu! Men när känslan griper tag i mig, så kan jag bli lite skräckslagen ibland. Jag är bara människa trots allt!
Något jag funderat över idag är att jag kan ändra mig en miljon gånger under en och samma vecka! Ibland undrar jag om det bara är jag som är sådär "hoppig" och rastlös av mig?
Jag gillar det där ordet jag fick lära mig häromveckan STENHÅRT! Ordet: OMBESTÄMMA! Ett norskt ord som min vän Kim lärde mig! Så himla bra ord! Inget velande eller ångrande, jag ombestämmer mig ju helt enkelt! Å det gör jag ofta och gärna! Hit å dit!
Ful-dag har jag idag också. En ful-dag har inget med utseendet att göra (förutom att jag visserligen prioriterade bort hårtvätt och smink idag för det kändes så VÄRT att få sova de där extra minutrarna att flottigt hår och bleknosad uppsyn på jobbet kändes helt okej!). Ful-dag har att göra med att man bara jaja, känner sig lite sådär halvmosig å seg å då känns utsidan därefter! Andra dagar kan jag vakna upp och känna mig helt fantastisk! Det är lite sådär, man får ha sina dagar! =)
Det blir ingen röd tråd i det här inlägget, det är sällan jag lyckas hålla någon sån förresten. Det som vill ut kommer ut å så är det med den saken! Jag har ett sånt otroligt stort behov av att skriva! Jag skulle nästan storkna om jag inte fick göra det! :-)
Möttes av glada små farbröder när jag kom hem idag, som alltid när de är här! Åh vilken kärlek och glädje de sprider i mitt liv de små älsklingarna! :-)
Nu börjar skrivklådan att avta så nu är det snart dags att pallra iväg den här tröttkroppen på promenad! :-)
Längtar Gevåg fortfarande! Har ett oerhört stort behov av att befinna mig ute på landet, i skogen, i lugnet! Underbart är ordet!
Önskar er en fin kväll alla härliga själar! :D :D :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar