Vi människor är rätt duktiga på att placera in varandra i olika fack och sätta etiketter på varandra!
Det är väl lätt hänt att det blir så och ibland kanske det behövs också?
Men hur det än är så är vi de människor vi är! Å ibland kanske vi gömmer oss bakom allt detta. Bakom våra roller. Ser inte andra människor för vilka de är, de kanske inte låter oss se det, eller så är det vi som inte låter oss se det, inte ger dem en chans att öppna sig, komma in, inte ger oss själva en chans?
En man, en kvinna, en mamma, ett barn, en pappa, någons tjej, någons kille, någons dotter, någons son, en kort, en lång, en smal, en tjock, en vild, en lugn ett ex, olika arbetsroller, typer, klädstilar, osv osv osv.
Ibland känns det så skönt att bara skala av allt sånt där! Att inte haka upp sig i, stirra sig blind på allt det där! Att bara vara den människa man är och även låta andra vara det!
Att SE och själv bli sedd!
Att bara rasa ner alla de där murarna och känna frihet!
Jag undrar ibland hur ofta det händer att människor inte får en ärlig chans? Därför att "den människan är en sån.. eller en sån.. eller en sån..."?
Det är rätt så nyttigt att "byta glasögon" då och då tror jag.. å se på världen med lite andra ögon ibland! :-)
1 kommentar:
Så sant, nog borde man ge människor en chans och inte vara så snar att dömma. Tyvärr har man ju fördomar (lika bra att erkänna) och de är svåra att skaka av sig. Trots att jag försöker. Det behövs såna här inlägg som belyser att man faktiskt kan "byta glasögon". Allt är en fråga om vilja. Vill man se människan bakom en viss stil och inte dömma så kan man det!
Skicka en kommentar