Glädjen i varandet, som är den enda sanna lyckan, kan inte komma till dig genom någon form, ägodel, prestation, person eller händelse – genom någonting som sker. Den glädjen kan inte komma till dig – någonsin. Den uppstår i den formlösa dimensionen inom dig, i själva medvetandet, och är därmed ett med den du är.
Om du inte ägnar all din vakna tid åt att uppleva missnöje, oro, rädsla, nedstämdhet, förtvivlan eller andra negativa känslotillstånd; om du har förmågan att glädja dig åt enkla saker som att lyssna på vinden eller regnet som trummar mot fönsterrutorna; om du kan se skönheten i molnen som färdas över himlen eller vara ensam ibland utan att känna dig ensam eller behöva mental stimulans i form av underhållning; om du behandlar en fullkomlig främling med värme och vänlighet utan att vilja ha något tillbaka … då betyder det att din inre rymd har öppnats, om än bara kortvarigt, i den annars oupphörliga ström av tankar som är det mänskliga sinnet.
När detta händer uppstår en känsla av välbefinnande, en känsla av frid, även om den kanske är subtil. Intensiteten kan variera från en kanske bara knappt märkbar förnimmelse av förnöjsamhet till det som Indiens andliga mästare har kallat för ananda – Varandets lycksalighet.
När du uppskattar något enkelt – ett ljud, en vacker utsikt, en beröring – när du ser skönheten, när du känner kärlek och vänlighet gentemot en annan människa, förnim den inre rymd som är källan och bakgrunden till denna upplevelse.
//Eckhart Tolle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar