Jo, så känns det.
Först när jag själv ÄR i något, kan jag förstå det.
Först när jag själv upplevt något - kan jag förstå det!
Jag tror att det är så med mycket i livet.
Vissa saker går det inte att läsa sig till - de behöver upplevas!
Nu till exempel, känner jag sådan frid och ro i att vara själv!
Jag känner inte någon längtan efter att träffa någon - i den bemärkelsen att träffa en partner då vill säga.
Förut har jag alltid velat det. Å inte alls förstått de människor som vill vara själva.
Jag har alltid haft ett behov av mycket egen tid. Det är inte det.
Men först nu känner jag att jag verkligen tycker att det är så otroligt skönt att vara själv, att jag inte känner den minsta lilla längtan efter annat. Först nu kan jag förstå.
Allt kan ändras, det förstår jag också, men detta är hur jag känner HÄR och NU.
Jag tror att det är bra, för jag har funnit ny styrka i mig själv.
Förut har jag alltid hållit på med en massa konstiga saker. Jobbat så hårt på att försöka behaga - i tron att jag måste det för att dra till mig någon.
Jag kan förstå nu att det alltid blivit fel. Även om jag inte ångrar något.
Jag ska ju vara JAG! Jag orkar inte hålla på och försöka och bry mig om annat längre och jag vill det inte heller.
Jag tror att först då kan ju något bli bra.
Göra sig till eller spela spel är inte min grej.
Livet är avslappnat och skönt nu. Jag känner att jag gör som jag vill - på riktigt - nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar